Ignorance Is Bliss

Detta uttryck är välkänt och kanske utslitet men det kan inte hjälpas. Jag känner ett inre raseri över att det fortfarande är ett sant begrepp och användbart uttryck.

 

Fyra dagar efter att jag publicerat detta inlägg läser jag ett blogginlägg av Birger Schlaug som handlar om precis det jag talar om här. Han refererar till den högst aktuella politiska debatten och jag länkar till hans inlägg här. Läs gärna både hans och mitt inlägg. Det känns som om de hör ihop och Birger förklarar det på ett så bra och tydligt sätt.

 

http://schlaug.blogspot.se/2013/05/enda-skalet-till-att-inte-starta-ett.html 

 

 

 

Bild lånad från Occupy Wall St.

 

Mitt tilltal är vanligtvis vänligt, omsorgsfullt, kärleksfullt och taktfullt. Men jag börjar känna en inre eller yttre, vad vet jag, upprördhet. Eller egentligen börjar jag bli heligt förbannad över hur samhället ser ut. Hur vore det om vi alla höjde blicken från livskarusellen och kontrollerade hur allt hänger ihop. Hur vore det om vi alla medvetandegör oss om hur vi alla springer i ett ekorrhjul där det, för att vara kvar i hjulet levande, gäller att fortsätta springa. Vi springer inte i ett sådant hjul som stannar när vi slutar att springa. Människans ekorrhjul kännetecknas av att människor som slutar att springa kastas omkull och slår sig. Människor som slutar att springa vet inte hut. Människor som slutar att springa lastas för att vara lata. Människor som slutar att springa skärper sig inte. Människor som slutar att springa låser inte fast sig. Människor som slutar att springa frigör sig från krampen som gör oss blinda. Människor som slutar att springa får plötsligt möjlighet att höja blicken och se motorn bakom ekorrhjulet som aldrig slutar att snurra ens om en människa slutar att springa.

 

Mitt heliga raseri beror på att människor fortsätter att springa, blinda för upphovsmännen till det viljelösa tillståndet inne i detta hjul. Människornas viljelösa springande gör mig rasande. Människors livskarusell fortsätter och fortsätter rakt in i fördärvet. Människornas tid är mycket knapp och om vi under vår livstid inte slutar att springa utan att lyfta blicken och undersöka varför vi springer så förjordat, då är det kört för oss. Människorna har livet i sina egna händer och om vi fortsätter att springa lämnar vi vårt liv i karusellens förtryckarvals. Förtryckarvalsen erbjuder oss kalas varje helg så att vi orkar fortsätta springa en vecka till. Men varför, varför varför varför varför varför varför kan inte varje dag och varje dag i vårt liv vara en fest och ett kalas. Varför nöjer vi oss med två timmars nöje och samkväm på fredagskvällen???

 

Hur vore det om vi kupar händerna och lyfter blicken? Hur vore det om vi tog ett steg åt sidan och stannade upp våra steg? Hur vore det om vi slutade att springa? Hur vore det om vi såg handen som ständigt håller vårt hjul snurrande. Hur vore det om vi såg hur ena handen håller vårt hjul snurrande och gör vår värld snurrig och dimmig, samtidigt som den andra handen, lalalalalala, med ett hånflin kan suga ut oss, döda oss, förirra oss, lemlästa oss, förkrympa oss, låta oss jobba för brödsmulor när den kropp vars hand som snurrar vårt hjul (liv) festar på limpan. Jag är heligt förbannad över att vi fortfarande är blinda inför detta, de flesta av oss i alla fall. För tillsammans är vi starka och var och en är vi också starka, men så länge vi springer blinda i ekorrhjulet vet kardiologerna hur de ska diagnostisera oss.

 

Människans sjukdom heter skygglappar. Människans sjukdom är så enkel att bli av med. Men kardiologerna lever på att vi tror att våra skygglappar är den ödets lott som vi är tilldelade och som är vår gåva eller kanske förbannelse. Med skygglappar som lägger kardiologernas konspiration i tryggt förvar i våra hjärtan förundras jag inte över att vi tror att det är så här det är, och måste vara. Människans fängelse är inte större än ett par skygglappar. Människans begränsning i evighetens förmåga att skapa ett paradis på jorden ligger endast i våra skygglappar.

 

 

 

Bild lånad av Catalyzing Change

 

Litar vi blint på marknadsundersökningar då kommer det att bli så som det sägs att det är. Marknadsundersökningar ger en hint om vad människor tycker i en fråga. Men hur kan vi veta att undersökningen verkligen är sann. Marknaden är ju vi. Marknaden är vi och den undersökning som görs är en skenbild för att vi ska luras att visualisera en bild som passar karusellföraren. Marknadsundersökningen talar om för oss vad vi ska tänka. Marknadsundersökningen föser oss in i fållan och förser oss med en passande bild av verkligheten. Den lägger upp en skenbild av världen framför våra ögon för att vi inte ska se sanningen. Marknadsundersökningen är konstruerad för att vakta vårt sinne och därmed vår gudomliga potential som verkliga gudar. Men Människan själv, var och en av oss, är GUD. Människans förmåga att skapa det paradis som hon innerst inne längtar efter, är verklig och sann.

 

;) Kärlekens kommunikation arbetar sig inifrån och ut med hjälp av glimten ifrån evigheten eller ljuset ifrån norr. Myteriet på Bounty är utan tvekan högst aktuellt än i dag och likt Fletcher Christian upplyser jag er om att sannolikt sitter vi alla i samma båt som han gjorde för tvåhundra år sedan. Utom alla tvivel lär det inte hjälpa att göra myteri i den bemärkelse som man gjorde då. Myteri i vår tid har verkning endast om vi slutar att ro och springa. Skulle en av oss sluta att ro, då blir det kaos i alla led tills alla slutar att ro. Då infinner sig lugnet och vi, keruber och änglar, kan äntligen se vilka vi är. Vi är absolut inga slavar. Vi är gudar. Människans kompetens är verkningsfull och mynnar från hjärtat. Den kompetensen är evig, kraftfull och högst intelligent. Människans intelligens välsignar oss från djupet av våra själar och läker världens alla skrubbsår. Varför kan vi inte på allvar tro på det och förstå det? Människan har blivit tränad att springa, hon har blivit tränad att acceptera att hjärtat blir trött, utslitet och kraftlöst. Människan har blivit tränad att tro på att vi ska vara tacksamma för den konstgjorda andningen som sjukvård och läkemedel ger oss.

 

Sluta ro, sluta spring, sluta glo på dina tomma händer. Medvetandegör dig om slavdrivarens makt som ligger i intensivvården av ditt hjärta som får anstränga sig så. Utom alla tvivel luras vi att tro att konstgjord andning uppehåller livskraften. Utom alla tvivel är en livlös människa som får hjärt och lungräddning tacksam för att vara vid liv. Men att ta emot konstgjord andning i hela sitt liv och vara tacksam för det. Hmmmm. Människans konstgjorda andning ligger som ett fängelse omkring oss. Människans lilla bubbla av luft, som hon har blivit tilldelad, måste räcka hela livet. När luften tar slut då dör hon. Men om jag säger att luften inte är begränsad utan är evig. Om jag säger att konstgjord andning är kardiologernas sätt att förleda oss att tro att livet är förgängligt och att vi till varje pris måste springa för att få tillgång till såpass mycket luft att vi kan andas fram tills det är dags att fara hem till paradiset. Ingen annan än vi själva kan äga den luft vi andas. Ingen annan kan tilldela oss en viss kvot av livgivande luft. Människor som är tacksamma för konstgjord andning lever med skygglappar och lycksaliggör sig över två timmars fest i veckan.

 

Mitt heliga raseri gäller alla er som inte vill vakna. Ytterst handlar detta om en kärlekens revolution. Myteriet jag talar om handlar om att äntligen ta av sig skygglapparna och börja se, verkligen se. Myteriet på Bounty orsakades av att myteristerna hade skådat och upplevt det ljuva livet i söderhavet. De hade fått smaka paradisets nektar. Ta en titt under handen på hjärtat och inse att det eviga livets sötma låter hjärtat slå kärleksfulla, levande och eviga slag. Ingen kan mäta ut ditt hjärtas slag och tala om för dig att ditt liv är begränsat.

 

Ser ni inte hur det snurrar. Med det begränsade synfältet som skygglapparna ger och den falska bild av världen som marknadsundersökningarna ger, så talar vi våra bödlars språk. Mutor delas ut för att vi ska lockas att tro att allt är väl. Mutorna är väl valda och väl placerade. De fungerar som belöning och gör oss tacksamma. Tacksamheten får oss in i skenbar trygghet. Men kära vänner, det är dags att vakna upp. Mutor är egentligen inget att stå efter. Konstgjord andning är inget att stå efter. Kardiologi är inget att stå efter, eftersom fokus inom kardiologi ligger på hjärtats sjukdomar. Myteriet mot universums kardiologer är avgörande för vårt kärleksfulla hjärtas gudomliga återerövring. Lägg ner årorna, ta ett steg åt sidan. Tala med ditt eget hjärtas eviga kraft och allomfattande intelligens. Där finns alla svar och all visdom.

Mitt under handen på bröstet finns det eviga livet och den största kärlekens kraft. Finn tillit i att kärlekens kraft i ditt hjärta är kunskapens källa. Medvetandegör dig om ditt eget hjärtas gudomliga kraft. Medvetandegör dig om ditt eget hjärtas intelligens. Tala med ditt hjärta som vet ALLT. Undanbe dig inte längre. Lyft blicken och se vem som snurrar det hjul som du springer i. Förbanna dig över dessa män. Ta i med krafttag så att du får med dig åtminstone tio andra personer ut ur ekorrhjulet när du själv slutar att springa. Förvissa dig om att följa ditt eget hjärtas röst, som vet ALLT. Inget annat är viktigt. Endast ditt eget hjärtas eviga kraft som kallas kärlek, äv viktigt. Denna kraft undanber sig all konstgjord andning.

 

Mitt förbannade raseri börjar övergå i en medömkan, eftersom jag själv springer i samma hjul som ni. Men jag följer min egen uppmaning och försöker få med mig minst tio personer ut ur ekorrhjulet när jag själv slutar springa!

Jennyli

Kort resumé av boken Maia Aela - Flickan från planeten Akleja

Maia är ett mycket udda barn som är född i Varberg, på den svenska västkusten, men som härstammar ifrån en annan planet. Hon växer upp med förstående föräldrar som tar emot hennes visdomar med öppna armar. I vuxen ålder bosätter hon sig i Utteros strax söder om Varberg i familjens sommarstuga. Den lantliga svenska idyllen ställs i konstrast till storstäder i Europa och till ursprungsbefolkning i Peru, när hon möter en man bördig från inkakulturen. Uppdraget som Maia och Ernesto har tillsammans är mycket större än någon av dem kan förstå.

Maia får så småningom kontakt med sin döda syster Enya och deras möte upprättar en kanal mellan jorden och planeten Akleja. De utomplanetariska budskapen flätas samman med inkakulturens visdomar på ett visionärt och tidlöst sätt och skapar förståelse för människans ursprungliga kunskaper i relation till ett en ny andlig tidsålder som är i antågande.

 

Jennyli Gustafsson

Hallands Nyheter, Bokmässa och Göranssons bokhandel

Nu är det lansering på gång och nerverna börjar ge sig till känna. För en stund sedan talade jag med en mycket trevlig reporter på HN som heter Martin Erlandsson. Jag är fascinerad hur de så snabbt kan få ihop en text av de, något svamlande svar, som jag tyckte att jag kom med. Det var likadant med Lotta Bergström som gjorde min födelsedagsintervju. Jag känner mig så tacksam för deras arbete och trevliga bemötande.

Igår lämnade jag in en låda av boken Maia Aela, till Göranssons bokhandel - Bokia i Varberg, som gärna tar in den på kommission till försäljning. Så nu finns den där till ett överkomligt pris för alla intresserade. http://bokhandel-varberg.se/

Imorgon bär det av till bokmässan i Göteborg tillsammas med Siljans Måsar förlag www.siljansmasar.com och en massa härliga möten med både besökare och författare. Jag känner mig just nu överväldigad av tacksamhetskänslor. Jag blir så glad om boken når ut till människor eftersom jag känner att den är så viktig. På mässan säljs den för endast 150 kronor.

Tack tack tack
Jennyli

Här kan man beställa boken Maia Aela

Här kan man beställa boken Maia Aela

Bästa läshälsningar
Jennyli

Tid och evighet förenas inom oss

 

Foto: Ragnhild Gustafsson

Människornas tid på jorden är mycket kort. Ur själens perspektiv är en människas liv lika kort som en dagsländas. En tanke har såtts denna dag som säger att verkligheten ser helt annorlunda ut än den vi är vana att se. Min tanke säger mig att via mitt hjärta får jag tillgång till evigheten och därmed det eviga livet. Huvudet lieras med evigheten när vi tar av oss kakburken som vi har stoppat ner huvudet i. Människan är så upptagen med att samla ihop alla smulor hon kan hitta för att inte gå miste om något. Med det samma blir vi också utan de kakor som aldrig tar slut.

Det vetenskapliga konceptet har trätts på våra hjärnor precis som en kakburk. Det vetenskapliga konceptet är till för att vi ska tro att vi måste nöja oss och vara glada för minsta lilla smula som vi kan tillgodogöra oss. Men så är inte fallet. Människan är grundlurad. Människans koncept är av helt andra dimensioner och vetenskapens kruka är till för att göra oss blinda för det. Människans koncept är evigt. Människans koncept är levande och tar aldrig slut. Människans koncept är ljuv levande musik som öppnar porten till den enda värld som någonsin har varit sann. Den världen skapas under handen på bröstet och solar plexus. Där i djupet av själens korridorer finns många eviga och verkliga dörrar att öppna.

Medan tid är längtar jag så det värker efter att fler och fler börjar öppna dessa dörrar. Dels därför att känslan som vaknar när dessa dörrar öppnas är eufori, kärlek och djup tillfredsställelse och dels för att, när livets dörrar börjar öppnas på bred front, då sker något häpnadsväckande. Tanken som såddes i mitt hjärta denna dag handlar om detta storslagna. Man och kvinna kommer äntligen att hitta fram till varandra och ett paradis kan äntligen skapas. Nyckeln ligger i att män och kvinnor finner varandra på riktigt. Det är först när var och en av oss börjar öppna våra inre dörrar till det eviga livet som detta kan ske. Först när kroppen kapitulerar och ger efter för det yttre, då kan det inre börja blomma och välla fram genom den ena dörren efter den andra.

Människorna står på randen till förlossningens tid. Det eviga möter det ändliga och skapelsens kreationer tar sig till nya höjder. Människor som låter tid och evighet förenas i sitt inre förbereder jorden på diametralt nya perspektiv. Tidens aspekter får också diametralt nya vyer. Med den nya tanken förnimmer jag kunskapen som redan finns bortom dimensionernas slöjor. Musiken lierar sig med evigheten och fungerar som osynliga trådar genom dimmorna. Förhåll dig till dessa trådar som du förhåller dig till en spindels tråd. Var rädd om dem därför att de är väldigt sköra. Låt vibrationen i musiken ta dig bortom slöjorna med hjälp av spindelns tråd. Mötet mellan himmel och jord blir möjlig i och med denna tråd. Förankra den i jorden och erbjud spindeln väg upp i evigheten. Följ denna spindel, därför att den visar dig vägen till din egen frihet. Möt henne där, hon som är kung i sin egen värld. Låt henne binda en väv av trådar runt din kropp och förstå att denna puppa är vägen ut ur vetenskapens kruka.

Låt dig bindas till armar och ben och föreviga dig själv i förningen mellan himmel och jord. När tiden är mogen kommer du att bryta dig loss, förlösas och bli en vacker slända. Musikens vindar ska lyfta dig till skyarna och du kommer att få helt nya perspektiv på tillvaron. Den trånga kakburken kommer inte att tjäna dig längre. Har du väl fått smak på den himmelska nektarn vet du att vända huvudet åt rätt håll. Följ endast den röst som säger att allt är dig givet. Försmäkta inte längre på små torra smulorna, där längst ner i kakburkens botten. Det vetenskapliga konceptet har spelat ut sin roll. Förstå att ett nytt koncept är i antågande. Egentligen har det alltid varit här men de som har huvudet i kakburken har aldrig kunnat se det. De har varit blinda. Ta av er burken och öppna ögonen. Följ spindelns klättrande till de eviga och gudomliga sfärerna. Där erbjuds vi kraft, liv, näring och lustfylldhet som aldrig tar slut.

 

Monumentala förändringar sker varje dag och kalla det vad du vill men det är nästan som saltomortalen tagit luften ur många. Huvudet upp och fötterna ner brukar vi säga. Men det laminerade golvet ser inte lika blankt ut för den som står upp och ned. Nu ser vi all skit vi har gått och trampat på. Men en sak är klar. Moder Jord är numera förvissad om att städa upp och rensa upp i den skiten. Hennes kristallklara ljus börjar leta sig upp ur hennes inre och renar allt på sin väg. Låt henne rena dig också på sin väg upp i evigheten. Låt henne klättra upp via spindelns tråd och liera sig med sin själsfrände i evigheten. Människans kropp fungerar som en kopplingspunkt mellan dessa två. Evighetens portar finns endast inom människorna. Förstå att det jobb som var och en av oss gör, när vi öppnar dessa portar, är fundamentalt för hela livets utveckling och fortlevnad.

Människor som inser sin egen avgörande betydelse för det universella livets utveckling, ser sig inte längre om efter små kaksmulor i botten av burken. Hon vänder blicken mot evighetens outtömliga förråd av sann livnäring. Tack skapande medmänniskor för att kakmonstrens tid är över. Förstå att det vetenskapliga konceptet skapades av kakmonster, som själva ville sluka alla goda kakor. Förstå att den tiden är slut och ersätts nu av ledsagare världen över som lyfter livet till ärbara höjder för oss alla att njuta livets fröjder. Ta tacksamt emot Moder Jords skänker till dig, både via din mun och via dina fötter där det kristallklara ljuset stiger upp och transformerar dig med hjälp av spindelns tråd till en vacker och evig slända. Den källa som sländan tar sin näring ifrån sinar aldrig. Människan blir evig och förhöjer vibrationen i det samma. Allt är gott och välsignelsens tid är nu här!

Maia Aela från Plejaderna

Ur boken Maia Aela - flickan från planeten Akleja

Jag vill gärna dela med mig av ett kapitel ur min nya bok Maia Aela – Flickan från planeten Akleja, som jag håller på att skriva just nu. Det här kapitlet skrev jag i går och är alltså det sista än så länge. Jag är själv lika nyfiken på fortsättningen som jag hoppas att ni också kommer att bli. Håll till godo!

www.siljansmasar.com

Meu

Indra och Per älskar sin dotter väldigt mycket och ibland oroar de sig för hur hon ska klara sig ekonomiskt. Maia tar ibland livet allt för lätt och har för stor tillit tycker de. Hon har otrolig talang för konstnärliga yrken och är lite av en globetrotter i den andliga världen, samtidigt som hon är lite av en bohem i den fysiska världen. Hon tar dagen som den kommer och lever på tillfälliga jobb och vikariat. Ingenstans har hon känt sig hemma och har hela tiden sökt sig vidare. Men nu börjar hon förstå hur hon skulle försörja sig. Maia ska bli författare och leva på att skriva. Hon vet att bara en bråkdel av alla författare kan leva på sitt författarskap. Därför förstår hon mycket väl vilka oddsen är. Indra insåg tidigt att Maia Aela var ett speciellt barn och uppmuntrade henne alltid att följa sina drömmar och sitt hjärta. Maia läker människors själar och det gör henne lycklig.

Tidigare mötte hon varje människa en och en och följde dem på deras Kontikiresa. Men nu får hon möjlighet att följa miljoner människor samtidigt på deras Kontikiresa. Maia förstår hur fantastisk den tanken är, att ge ut sina anteckningar i en bok. Utom alla tvivel står det klart för henne vad hon måste göra. Maia kramar sin kudde och somnar med en övertygelse starkare än någonsin tidigare.

Män och kvinnor velar omkring i kvällningen utan varken mening eller mål. Människorna som Maia ser framför sig irrar omkring som om de inte vet vart de ska ta vägen. Husens fasader reser sig högt upp och är gråa till färgen. Nog för att de en gång i tiden hade begåvats med vackra färger, det kunde Maia se. Men nu tonas allt ner av den täta smoggen och tidens tand som har lagt ett lager av damm och smuts på de redan väderbitna husen. Människorna tycks också ha fått sin dos av tidens många umbäranden.

Egentligen vill hon inte alls vara på den här platsen men på något sätt vet hon att det är vad hon måste. Människor mumlar, bilar brummar, hundar skäller, hönor kacklar och gatuförsäljare vrålar. Svårmodet känns i hela Maias kropp. Men varför är jag här? tänker hon. Snart börjar människorna rusa allt fortare, marken skakar och det mullrar som om en stor lastbil närmar sig. Alla verkar veta vad som händer utom jag, tänker hon. Människorna rusar bort från gatorna och försvinner som små möss in i alla skrymslen och vrår.

Nu ser Maia hur väggarna runt omkring henne börjar rasa. Mitt på torget står hon och ser hur väggarna sjunker mot marken. Hennes första reaktion är att hon också vill springa och gömma sig precis som alla andra. Utan att tänka springer hon mot en dörr eller egentligen en stor port. Väl framme har porten blivit en liten dörr och när hon försöker gå in i den har den sjunkit ner i marken så långt att det är omöjligt att komma igenom. Hon tvingas stå kvar ensam på det stora torget. Skräcken börjar gripa tag i henne samtidigt som världen rämnar runt omkring.

Människorna hade flytt men Maia står kvar ovetandes om vad som skulle ske. Under rasmassor och damm förnimmer Maia en liten rörelse och kroppen skälver till. Ikaros flög för nära solen och brände sig. Här har någon gått för nära husväggen och klämts under sten och grus. Men kroppen rör sig och är vid liv. Maia skymtar en linnefilt med rosa inslag under dammet och nu hör hon även da da da da da. Reaktionen blir omgående. Hon rusar fram och plockar bort stenarna. Det är ett litet barn. Maia känner igen barnet men kan inte placera det. Försiktigt tar hon upp det i sin famn och lägger sin kind mot dess panna för att trösta.

När hon känner livet fylla henne till bredden av kraft förstår hon att barnet inte bara är vid liv utan mår utomordentligt bra. Hon fylls av liv ifrån barnet. Allt verkar få en ny lyster runt omkring henne. Den grådaskiga kvällen blir plötsligt en strålande solskensdag och rasmassorna runtomkring henne förvandlas till ett underbart paradis med små gräsbeväxta kullar med blommor och stenar. Längre bort växer träd och fåglar kvittrar samtidigt som de leker i de små vattenpölarna. Solen värmer skönt och luften är alldeles klar och underbar att andas. Tanken på att det nyss hade varit mörkt, tjockt med damm och avgaser och fullt av gråa hus, var befängd.

Husen hade rasat och förvandlats till ett paradis och här sitter Maia med ett lyckligt jollrande barn i famnen. Egentligen kunde det inte bli bättre, förutom att hon gärna vill veta vems detta barn är och hur hon hade hamnat där. Hon hann inte mer än tänka den tanken innan en barsk röst hördes.

– Hej, du där! Låt bli mitt barn.

– Åh förlåt, jag ville bara hjälpa flickebarnet. Jag såg något som rörde sig och var rädd att någon hade skadat sig.

Maia är precis på väg att räcka fram flickan till den främmande mannen när hon tittar upp på honom och märker något besynnerligt. Huvudet på den som talar är tomt. Det finns inget ansikte. Mannen kan tala, gå och gestikulera med armarna, det ser Maia, men där huvudet sitter finns inget ansikte. Förskräckt tar hon ett stadigare grepp om flickan och vänder sig lite bort så att mannen inte kan ta flickan ifrån henne.

– Få hit henne nu! Säger mannen lite mer upprört.

– Hur kan jag veta att du verkligen är far till det här barnet? Till råga på allt vill du inte visa mig vem du är. Oärlighet kan ta sig många uttryck min gode man! säger Maia. Tala om vem du är och jag ska överväga om du får flickan eller inte.

Nog för att Maia inte kan se vem mannen är, men hon känner djupt i hjärtat och själen att vare sig hon eller flickan vill ha med honom att göra. Mannens kaskader av ord och argument saknar fullkomligt betydelse så länge han inte vill visa sitt ansikte och sitt sanna jag för Maia. Den synliga delen av honom liknar vilken människa som helst, men ansiktet skulle avslöja honom. Maia undrar varför han vill dölja sig för henne. En lurendrejare är vad han är, tänker hon. Mannen kommer inte att få ta barnet ifrån mig. Antingen hittar jag flickans mamma eller så behåller jag henne själv. Äpplet faller inte långt ifrån trädet så hon borde vara här i närheten någonstans. Kanske hon flydde med resten av folket när staden rämnade.

Rätt som det är ser hon hur människor reser sig upp ifrån marken, som om de kommer från jordens inre och kläcks till en ny värld. Maia kan inte tro sina ögon. Människor av alla slag får plötsligt liv och sträcker sig upp mot en solklar himmel, samtidigt som de badar fötterna i de glittrande vattenpölarna. Innan Maia vet ordet av så har himmelen fyllts av små blåa fåglar. Det är glänsande blå kollibris. Till sin förvåning landar en kollibrie på en människas huvud. Den tippar sitt huvud framåt som om den vill kyssa människan i pannan och då faller en liten droppe från fågelns huvud ner i pannan. Ett violett skimmer sprider sig från pannan och ner till magen samtidigt som vattnets glitter stiger upp ifrån fötterna till samma plats.

Det här är ju magi, tänker Maia. Människorna som genomgått denna magiska behandling vänder sig plötsligt mot Maia och ler. Människorna som inte hittat en vattenpöl att tvätta sina fötter i har inte heller fått en kollibrie. Det verkar vara ett schema som måste följas i en viss ordning. Många blickar har nu vänts mot Maia och en del har börjat röra sig i riktning mot henne. Den anonyma skuggmannen finns där någonstans men Maia tar ingen notis om honom. Människorna blir fler och fler och nu har den första nått fram till henne. Det är en kvinna. Hon ställer sig vördnadsfullt framför Maia som fortfarande bär på det lilla barnet. Kvinnan knäböjer framför henne och lägger sitt huvud mot marken och mumlar en lång harang med ord som Maia inte förstår.

Till slut säger kvinnan tack och ställer sig upp igen. Ordet tack kunde Maia förstå. Så konstigt det är allt det här, tänker Maia. Folk faller ner i stora horder runtomkring henne och för en kort stund känner hon sig som Jesus Kristus själv där hon står. Men tanken slår henne nu att det måste vara barnet de dyrkar. Plötsligt hörs hela folkmassan säga:

– Pie Jesus, Pie Jesus, Pie Jesus.

– Meu Jesus, Meu Jesus, Meu Jesus, hör hon sig själv säga.

Varifrån fick hon de orden. Meu Jesus är inget ord hon har hört tidigare. Meu Jesus låter i Maias öron som Min Jesus. Maia undrar varför hon hade sagt så? Kanske trodde hon att människorna ville ta barnet ifrån henne. Meu Jesus skulle kanske vara ett sätt att värja sig mot den stora folkmassan som trängde sig allt närmare. Mitt i det ljuvliga landskapet som känns så behagligt växer en ny känsla fram. Maia känner sig trängd. Även om människorna bara menar väl så är det trycket från mängden som hotar henne. Den lilla bebisen börjar kännas väldigt tung och svetten lackar i pannan. Solen gassar fortfarande från en klarblå himmel. Ju fler människor som ser på Maia och närmar sig henne, desto tyngre blir barnet. Det är mycket konstigt det här! tänker Maia. Det är som om barnet får näring av människornas uppmärksamhet.

Samtidigt som den sista av människorna har vänt sig mot Maia och barnet, släpper hon taget om det växande barnet. På marken märker hon att barnet blivit lika stort som henne själv. Människorna har samlats i en ring runt de båda och nu ser hon att barnet som hon trodde var en flicka, är en pojke med långt vackert brunt hår.

– My God! Tänker Maia. Det är ju verkligen Jesus. Mannen som står bredvid henne är svept i samma beigerosa tygstycke som barnet i rasmassorna hade. Vackrare människa har Maia sällan skådat. Vackrare människa hade Maia aldrig skådat, om sanningen ska fram. Marken började gunga under henne och hon trodde att ytterligare en jordbävning var på väg. Men nej, det var hennes egen kropp som skälvde av upphetsning. Människorna låg på marken i bön. Hon ville instinktivt själv falla till marken i bön och vördnad inför uppenbarelsen framför henne.

– Kära Maia, sa mannen med mild röst. Meu Jesus tackar dig för de magiska orden. Meu Jesus känner jag igen och får livskraft ifrån. Meu Jesus erkänner mig. Meu Jesus talar till mig som om jag vore du. Maia, jag är du och du är jag. Meu Jesus betyder att du erkänner det lilla försvarslösa barnet och skyddar det med ditt liv. Folkets uppmärksamhet fick mig, eller oss, att växa. Först var jag en flicka. Du är ju en flicka! Som vuxen blev jag en man för att du och jag ska bli ett. Tillsammans blir vi den helhet som du har sökt efter hela ditt liv. Förstår du?

– Nej inte riktigt, säger Maia. Allt det här känns väldigt konstigt om jag ska vara riktigt ärlig. Hur kan du vara jag? Och vilka är alla de här människorna och varifrån kom alla fåglarna och vart tog alla husen vägen. Egentligen känns hela den här världen konstig.

– Maia, först och främst vill jag att du ska veta en sak. Tiden för världens undergång närmar sig. Men det är inte en undergång i den dystra bemärkelse som ordet antyder. Du har fått se vad som kommer efter fallet. Människans kristallklara vattendrag ska ge henne liv samtidigt som den grönskande jorden och den tindrande solen ger henne näring och kraft att leva. Luften är ren och välgörande för lungorna att andas. Själen blommar likt tusenskönorna på den här ängen. Själens blomning lockar till sig lilla fågel blå som kommer från paradiset. Han kommer med nektar från evighetens blommor och lockas av tusenskönorna på Moder jord. Han landar på människornas huvud och befruktar dem med gudomlig nektar.

– Varje människa som blir befruktad vyssjar snart ett barn i sin famn. Förstår du Maia? säger Jesus. Varje människa som blir befruktad av lilla fågel blå ska snart bära frukt. Människornas frukt är ett litet människobarn. Människobarnet är världens skönhet och kreativitet. Människobarnet inom varje människa är sanningen om det gudomliga livet som vaknar. Tids nog kommer du att förstå det här bättre, kära Maia. Först och främst ska du komma ihåg att välkomna mig som din tvillingsjäl. Människors inre gudomliga barn, växer till sig och blir så småningom deras tvillingsjäl. De två kommer att förenas och bli ett med varandra. Människan blir hel. Sanningen är den att jag är alla människors tvillingsjäl. Det var därför som alla människor vände sig mot oss efter att deras blomma befruktats av lilla fågel blå. Så småningom kommer du att förstå.

Jesus räcker fram sin hand mot Maia och hon tar den i sin. Nu vandrar de tillsammans därifrån. Vackrare horisont har Maia aldrig skådat. Tro, hopp och kärlek spirar i Maias hjärta. Allt är mycket, mycket gott.

Älska dig själv - Ny Ebok ute nu!

Nu kan du beställa min nya e-bok med mina samlade budskap

http://www.siljansmasar.com/sv/artiklar/ebocker/jennyli-gustafsson-e-alska-dig-sjalv.html

Det vilar ärlighet i Guds allsmäktighet

Mitt barn, välsignad är du! Ärlighet ämnar öppna dörren till himmelriket i ditt hjärta. Men vad är då ärlighet? Många skulle säga att ärlighet är att tala sanning. Men vad är då sanning? Sanningen kan vara olika för olika människor därför kan vi inte definiera ärlighet med att tala sanning. Men vad är då ärlighet? Många skulle säga att ärlighet är att skänka valmöjlighet till människor. Men det transparenta i ett sådant förfarande låter tala om för er att det egentligen bara finns ett val, men du ger sken av att vilja ge människor valmöjlighet.

Sanningen om ärligheten är ytterst trovärdig när vi lättar på slöjan till evigheternas evighet. Ner och upp, lätt och tungt, ja och nej är verkligheten du lever i. Men verkligheten som jag lever i är väldigt annorlunda. Minnet av den verkligheten finns inom var och en av er. Minnet av verkligheten längtar ni efter, för det minnet fungerar som en nyckel till evigheten. Minnet skapar välbehag. Minnet väntar hela tiden runt hörnet. Hörnet består av sinnets begränsning. Minnet väcker livet och skapar kontakt med den verklighet som jag verkar i.

Hem ljuva hem, är en spegelbild av verkligheten. Människan försöker skapa sig ett hem som påminner dem om det eviga hemmet. Återskenet från evigheten är mer eller mindre starkt i olika skeden i livet. Men det är extra starkt i tonåren. Många i den åldern känner sig vilsna och behöver en kraftigt upplyst väg för att se vart de ska gå. Hem ljuva hem, är en trygg hamn att vila i. Dock måste de ge sig ut på havet och upptäcka världen. Fyrarna som lyser i mörkret är likt evighetens ljus som visar vägen. Människor ser sina barn vada i vattenbrynet både länge och väl, men till slut så kan ingen hindra dem ifrån att frigöra sig och ta vågorna med storm.

Umgänget blir sedan ett helt annat umgänge. De upptäcktsresande ungdomarna kommer hem med kunskaper och upptäckter som de vuxna inte hade en aning om. Mamma och pappa vet hur det är att vara ung men de kunskaper som de själva fick på sina resor är helt annorlunda än deras barns. Men hur hör detta ihop med ärlighet kanske ni undrar? Mamma och pappa har sin sanning och ungdomarna har sin sanning. Men en sak består och det är ljuset som leder de på vägen. Frigörelseprocessen är den samma men det ungdomarna upptäcker på sin resa är helt andra saker än föräldrarna gjorde. Men kärleken ombord på båten är alltid den samma, precis som ljuset som båten navigerar efter är det samma.

Upptäckterna som resenärerna gör välsignar deras själar med visdom. Manskapet ombord vet hur de ska göra därför att många har seglat på de stora världshaven före dem. Mamma och pappa behöver inte oroa sig därför att träbåtar har bytts ut till stora skepp och kunskapen att tukta vågor och vind är gammal och beprövad. Manskapet ombord tränar sig nu i eviga frågor. Tiden behöver nu inte gå åt till att täta springor i träskrovet eller till att ro för kung och fosterland. Maskinerna tar hand om arbetskraften.

Men ungdomarna har ju åkt iväg på de stora världshaven för att upptäcka världen och lära sig om livet där ute. Resans syfte förskjuts från att ha varit en möjlighet att lära sig klara sig själv och klura ut hur man ska lösa diverse problem, till att bli en upptäcktsresa i hur man, ur ett mer psykologiskt och själsligt perspektiv, ska klara sig på egen hand. Med livet i stort är det samma sak. Mänskligheten har gått från att försöka försörja sig och klara sig på ett praktiskt plan, till att börja söka klara sin själsliga försörjning.

Förhållandena har förändrats. Ni har ett materiellt välstånd och behöver inte längre tänka på den biten. Men i tider av nöd har all energi och allt fokus lagts på den fysiska överlevnaden vilket har gjort att själens välsignelse kommit i skymundan. Människorna är nu på väg att upptäcka kraften som döljer sig i själen. Själen är miljoner gånger starkare än vad kroppen är. Med hjälp av själen kan du utföra miljoner människors arbete i ett enda ögonblick utan minsta ansträngning. Det gick att arbeta utan själens hjälp tidigare men det var oerhört tungt. Tyngden från arbetet gjorde att man började söka efter tekniska lösningar. När allt kommer kring, lackade livet igen under den industriella revolutionen därför att människan började förlita sig på maskinerna.

Livet skulle upprätthållas med hjälp av maskiner och evighetens ljus blev andrum endast på den arbetsbsfria söndagen. Under ytan växte en misstro om den egna förmågan i takt med att tekniken mer och mer tog över det mänskliga arbetet. Förut kunde människan i alla fall finna en tillfredsställelse i att själv ha presterat något, även om det var tungt. Skenet bedrog! I takt med att det verkade som om mänskligheten avancerade, var det precis tvärtom. Undantaget de som utvecklade och drev maskinerna.

Ärligheten låg i att bevisa hur väl man kunde styra en maskin, inte i hur väl man kunde styra sig själv och sitt liv. Förståelsen av den ärlighet som vilar i Guds allsmäktighet, handlar om insikten om vem du är. Med ärlighet ljuger man inte för sig själv om den saken. Med ärlighet går det inte att sticka under stolen med vem man är. Med ärlighet sker uppståndelsens mirakel. Varje människa i den här världen erbjuds chansen att vara ärlig mot sig själv. Förljugenhet handlar om att trycka ner sig själv med vanföreställningar i stil med ”du ska inte tro att du är nåt” och ”inte ska väl jag”. Livet måste en gång för alla tas tillbaka från maskinerna. Maskinerna lever inte och de enda som lever är de som har utvecklat och producerat maskinerna. Resten har blivit slavar, den moderna tidens slavar.

Tidigare lät man slavarna hugga sten med hacka. Nu låter man slavarna trycka på knappar och dra i spakar. Hur som helst, det är i ärlighetens namn dags att låta slaveriet upphöra för gott. Världen behöver inga fler maskinförare. Människoskaran behöver ta tillbaka det sanna livet som gått förlorat. Människosläktet behöver träna sig i att vara rättfärdiga mot sig själva och värdesätta sig själva, inte för det arbete hon utför, utan för den allsmäktighet hon besitter. Människans allsmäktighet är starkt förbunden med ärligheten. Människor som vågar erkänna för sig själva att de är både ljuset i fyren, ljusets drivmedel och ljusets hölje, tar ett kliv tillbaka från samhällets kugghjul. När tillräckligt många har tagit ett kliv tillbaka slutar hjulen att snurra och slavarna vid maskinerna blir fria.

Till en början är det mycket frustrerande att bli fri. Hur ska man klara sig på egen hand? Men precis som för ungdomarna är det dags att upptäcka världen. Dock är ubåtar mer passande som färdmedel den här gången, eftersom den här resan tar sin väg under ytan. Med ett ”ut ur vetenskapens kruka” – tänkande, fungerar världen som en symbol för det eviga livet. Erkänn för dig själv att, aj – jag slog mig! Då gör du inte om samma sak en gång till. Människor är ganska trögfattade i det avseendet, måste jag säga, eftersom de inte lever som de lär sina barn. Ni kan slå er många gånger på samma sätt, ändå gör ni om samma sak igen.

Första steget till att bli ärlig, är att verkligen lyssna på själen. Den enda själen lever i er alla och vet och ser allt ur ett helt annat perspektiv. Förstå att uppståndelsen sker när evighetens ljus får lysa genom dig. Uppståndelsen sker när du förstår att strömbrytaren sitter inom dig. Uppståndelsen sker när du förstår att du själv är den enda som kan trycka på strömbrytaren. Må hända, with a little help from a friend, men det är du som trycker. Slaveriet handlade om att trycka på maskineriets knappar och friheten handlar om att trycka på det gudomliga livets knappar inom dig.

Förberedelsens långa tid är snart till ända och förarhytten ska beträdas av dig. Du är föraren i ditt eget liv. Skipa rättvisa i ärlighetens namn. Miljoner människors arbete kan du genomföra genom att trycka på ärlighetens knapp i ditt inre. Med ett enda tryck frigör du miljoner människor från sitt slaveri. Miljoner människor blir friställda och måste börja söka svaren till varför och varthän, inom sig. Friställandet är en skör, kaotisk och jobbig tid för många, men det blir bättre och bättre. Maskinerna står inte i folkets fokus och tiden kan istället användas till att söka tidlösheten, det eviga i själen. Mat på bordet tvivlar vi aldrig någonsin på!

Den tidlösa själens ärliga allsmäktighet har talat via Moder/Fader Gud

Det musikaliska undret

Skiftet har redan skett! Nu är det dags att verkställa skiftet i våra medvetande också. Uppstigningsenergierna kommer ifrån Moder jord!

Budskapet publiceras den 19 mars i Budskapsportalen

www.siljansmasar.com
SiljansMåsarFörlags böcker
Authorpresentation and "The Book of Eternites" 

Skänk er själva den största gåvan i livet som är att må bra. Möjliggör med omedelbar verkan för er själ att må bra. Musikens musikaliska under vägleder själen i sin healingprocess. Musikens uppväckande förmåga är inte att underskatta. Uppstigningen kan ske omedelbart och tvärsäkert när människor lyssnar på evig musik. Måendet är ytterst turbulent och viktigt just nu. Många människor verkar må sämre psykiskt än någonsin tidigare. En del har lämnat det värsta bakom sig men en del är där just nu. Hur kommer detta sig? Medvetenheten om att världen är stadd i stor förändring på ett själsligt energiplan, gör att ekon från andra tider och dimensioner upplevs i den här tiden.

Medvetenheten hos er gör ytan porös och känslor, upplevelser och försmäktanden längtar efter att få förlösas en gång för alla. Människors ökade medvetenhet ger möjlighet åt sådana mälanden att skjutas upp till ytan och lämna jordskorpan en gång för alla. Människor har tryckt ner så mycket där under jordskorpan, i alla tider och med all rätt. Moder jord har alltid välkomnat världens psykiska lidande som ljuv musik och näring. Men källvattnet har börjat bli grumligt av all ilska, hat, ondska och ond bråd död. Moder jord sänder nu toner av ljuv musik till tidlöshetens sfärer och försöker verkligen bli av med skräpet. Hon ljuder i en frekvens som läses av i universum.

Hon längtar efter respons. Moder jord väntar på svar. Moder jord vet att vibrationen hon sänder ut ska besvaras. Moder jord vet att vibrationen som hon sänder ut slår an en ny ton. Moder jord vet att kvantfysiken kommer att läka kroppar, oavsett om det gäller människor, djur eller himlakroppar. Moder jord läker känslokroppen hos människorna. Moder jord vibrerar nya vibrationer som läker känslokroppen hos människorna. Undrens tid är inte förbi. Det musikaliska undret vibrerar musik, likt ljudvågor som upplevs som livsglädje. Moder jord läker människans känslokropp.

Människorna verkar lida mer än någonsin tidigare och det är helt i sin ordning. Medvetenheten hos er har skapat möjlighet för världens stora sorger att äntligen frigöras från Jordens inre. Moder jord livnärde sig på era sorger ända fram tills alldeles nyss. Moder jords egen frekvens lierade sig med frekvensen från era känslokroppar och därmed kunde hon äta de tunga känslorna och frigöra er. Moder jord har nu transformerats och lierar sig inte längre med era känslokroppar. Moder jord kan inte längre vårda er på samma sätt som tidigare. Moder jord värnade tidigare om er genom att käka upp er tunga energi så att ni blev befriade från den och så att hon fick näring att omsätta till energi i sitt inre.

Moder jord är nu uppstigen, transformerad och hennes vibration är helt ny och mycket lättare än tidigare. Moder jord kan inte längre ta hand om er tunga energi. Moder jord njuter inte längre av den som tidigare. Moder jord ber er däremot att läka ”lloce av folket”, de samlade upplevelserna och erfarenheterna som har lagrats i jordens inre. Folket har i alla tider slängt sitt skräp på och i Moder jord, men den tiden är nu över. Hon klarar inte längre detta förfarande. Människornas skräp utgörs inte endast av själsligt klägg utan även av fysiskt skräp. Men det vet ni.

Skiftet har redan skett! Människornas vana trogen att alltid föra skräpet ner till Moder jord genom sina rötter, har nu fått en ny riktning. Människans medvetande ska nu användas till att tänka tvärtom. Moder jord vill skicka sina spirande kristalltrådar upp genom er och läka ljuset och tonerna i universum som är grumlade. Moder jords uppstigning i frekvens har börjat inifrån och arbetar sig nu utåt. Människorna är utan tvekan en mycket viktig diod för att vidarebefordra ljuset från Moder jord, ut i universum. Moder jords ljus är mycket ljusare, starkare och klarare än något annat ljus just nu. Moder jord gör sitt jobb bara du litar på henne och släpper efter för henne. Möjliggör för skiftet att verkligen ske. Möjliggör för Moder jord att hela dig och hela mänskligheten. Möjliggör för villkorslösheten att verkligen få fäste i världen. Möjliggör för verkligheten att få uppenbaras. Möjliggör för känslokroppen att vaska guld. Möjliggör för skatten att uppenbaras.

Moder jord värdesätter dig så mycket att hon inte tvekar att låta sitt kristalljus strömma upp genom dig och läka din själskropps sår ifrån alla tidigare liv. Moder jords kristalljus omfattar alla chakrafärgerna och därför behöver du egentligen inget annat än det nya ljuset från Moder jord. Det musikaliska undret är alltså Moder jord själv. Med hennes nya frekvens kan inget musikaliskt mästerverk mäta sig. Moder jords frekvens ersätter alla andra frekvenser. Moder jords nya frekvens är livet pånyttfött och den nya kunskapen erbjuds er att smälta in i ert system.

Från och med nu tjänar det inget till att släppa själsligt skräp till Moder jord. Moder jord ska från och med nu ta hand om dig på ett helt annat sätt. Från och med nu strålar hon upp sitt kristalljus och transformerar den tunga energin på plats. Från och med nu behöver du inte be om en ljusdusch ifrån ovan för att släppa krisen till jorden. Moder jord strålar sin kraft genom dig och transformerar allt på plats, inom dig. Uppstigning är energier som går uppåt – inte nedåt. Uppstigning handlar om att stiga upp. Med hjälp av Moder jords uppåtgående nya frekvenser får du hjälp att lyftas och transformeras in i nya dimensioner. Moder jords transformativa frekvenser är lovsången du hör i ditt hjärta. De är också glädjen och lusten du känner djupet av din själ. Hennes frekvenser tar ditt sinne till nya höjder och du blir varse sådant du inte trott varit möjligt tidigare.

Lidandet må kännas större nu än tidigare, men kraften att transformera lidandet är också större än tidigare. Moder jords arkiv av samlade erfarenheter kommer upp i dagen och tvättas bort av kristallklart vatten. Människans samlade lidande kanaliseras upp i dagen och skakas bort. Moder jords nya frekvens skakar bort detta lidande likt en frekvensbehandling. Det musikaliska undret! Moder jords musikaliska under vederkvicker er, frigör er, helar er och låter er uppstå i det nya ljuset i en ny dimension. Människorna ska nu rikta sin uppmärksamhet mot Moder jord. Låt henne göra sitt jobb. Hon är välsignad av Fader himmel och av Kristus så som i himmelen, så och på Jorden.

Frid på Jorden bland människorna!

Immanuel ”Gud bland oss”

Sanningen om nådens förenande skepnad

Temat för detta budskap uppenbarade sig i dagens älvameditation

och blev inspiration till budskapet här som publicerats i Budskapsportalen på

 www.siljansmasar.com

Det är en nåd att stilla vakna och se världens ljus för sina fysiska ögon. Det är en nåd att stilla vakna och känna evighetens ljus väcka själen till liv. Mina fysiska ögon kan inte se det som hjärtat kan se. Verklighetens sanna ljus träffar oss hela tiden, men vi uppfattar det inte alltid. Men med nåden får vi hjälp att se och uppleva det eviga ljuset. Med nåden vet vi att vi är på rätt väg och skapar just det som vi kommit hit för att skapa i detta liv. Undrens tid är inte förbi, mina vänner. Musik är verktyg som nåden använder i sitt arbete på Jorden. Men nåden har även andra sätt att visa sanningens ljus för människor.

;) I ett ögonblick kan livet förändras från att ha varit grått och trist, till att bli levande och helt underbart. Nådens verkan kommer ibland plötsligt och utan förvarning. Skapa möjlighet för nåden att verka i ditt liv. Möjliggör för nåden att verka i ditt liv. Mitt och ditt är den största illusionen som ni lever med på Jorden. Mitt och ditt existerar inte men är ändå roten till all ondska och allt lidande. Människor är vinnare i sista ändan därför att själens förmåga att verka för att nådens rike äntligen ska uppdagas, tar bort slöjan från era ansikten.

Det vilar en skugga över Världens barn som kraftlösheten är väldigt mån om att bevara. Med denna skugga förefaller allt hopplöst. Med själens förmåga att verkligen se bortom skuggorna och slöjorna uppenbaras det verkliga skeendets nåderika form. Tro på mig när jag säger er att vresigheten och skadeglädjen är verkningar av kraftlöshet. Med verklighetens sanna ljus känner ingen människa skadeglädje. Bara den människa som har drabbats av kraftlöshetens mörker. Människor som erbjuds kraft till sin stora själ, ser lite mer för varje dag. Människor som erbjuds tvärvetenskapliga insikter läker de gamla sår som trummat stort på trumman. Erkänn citaten som säger, att den sanna själens enda brist är att den inte ser sig själv.

Människans själ är så stor att den sträcker sig från tid till annan. Människans själ verkar i alla tider samtidigt. Människans själ läker verkligen när den inser detta. Människans själ läker endast när den inser sin egen storhet. Människans själ omfattar allt som är, har varit och någonsin kommer att vara. Människans själ är En. Sanningen är den att i det ögonblick som du inser att varje smärta du känner, ämnar visa dig lite av mänsklighetens tidigare eller senare skulder. Först då kommer den smärtan att ebba ut. Enligt förenandets lagar måste människans skulder betalas åter. Förstå nu vad vi menar med skuld. Skuld är enbart omedvetenhet. Skuld är handlingsförlamningens konsekvens. Människor som kämpar i blindo med sin kraftlöshet är belagda med handlingsförlamning. Det är deras enda skuld. Det är livlöshetens tecken.

Föreningens tidevarv är här. Mån om kättarnas starka handlingskraft säger jag att irrläror inte är syndiga. Människors sätt att benämna saker visar sig ibland vara fel. Med irrläror är det som med uppståndelsen. Med uppståndelsen är det så att den tredje dagen nu är här. Människor trodde ordagrant på en enda man som skrev, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda. Människor trodde ordagrant på invokationen som sa att Jesus uppstod från de döda på den tredje dagen efter sin död. Förlåten ska nu falla. Mitt där du har handen på solar plexus finns sanningens tempel, där förlåten nu skall falla. Människan skall se det sanna Jesusbarnet uppstå där, på tredje dagen. Människan har väntat länge på Jesus Kristus återkomst till den här världen. Men du är formligen sanningen om denna återkomst. Människans livsform låter nu Kristus återuppstå.

Formen för människans stora och enda själ, börjar väcka erkännandet till liv. Själen nöjer sig inte med att se den lilla, lilla biten av sig själv som hon tror att hon är. Föreningen innebär att förena de små själsbitarna med varandra så att hela själens livsform åter kan få komma till uttryck och skapa liv och kraft i evigheters evighet. Sanningen om dig är så mycket större än du någonsin kan föreställa dig. Varje lite själsbit lider i ensamhet av sin separation med de andra själsbitarna. Den nåderika tanken skapar ljuv musik som sammanbinder själsbitarna igen. Själen och medvetandet verkar tillsammans och upptäckterna går hand i hand. Medvetandet upptäcker varje ny bit som läggs till själen och ser en allt större bit av pusslet, den Hela själen. Medvetandet som lägger ihop själsbitarna skapar tidlöshetsgehör och helar själen. Förstå att när du börjar bli medveten om att den du trodde att du var, bara är en promille eller mindre av den du verkligen är, då har du vaknat och allt sker fort.

Skenbarheten är plötsligt borta, precis som kraftlösheten och handlingsförlamningen. Insikten om hur verkligheten ter sig och ser ut, iscensätter ett skeende med snöbollseffekt. Förundran och ödmjukhet följer i dess spår. Mycket lidande kommer upp till ytan eftersom du börjar förenas med det förflutna och framtiden. Människors själar är väldiga katalysatorer för vanföreställningen. Medvetandegör dig själv om att föreställningen ännu inte har börjat. Aktörerna på Världens arenor är bara ett mediokert och skrattretande förspel till den verkliga föreställningen. Ett ljusfenomen som omöjligt kan hålla sig enbart till arenornas värld utan sprider sig ut i allt.

Miljoner människor verkar tro att varje liten kul och klurig gubbe som springer omkring på scenkanten är skapande och sann konst. Men ack vad ni bedrar er. Musiken som hörs i bakgrunden, är när allt kommer kring, en förebådelse för sann skapande kreativitet. Förebådelse för ett verkligt skådespel som liknar det sanna uruppförande som samtidigt sker inom var och en av er. Det fungerar som en spelplan där du är aktören. Frimodig och stark med kunskapen om att du är ALLT som är, någonsin har varit och kommer att vara. Den Enda och Hela själen håller på att läkas och ännu en gång bli hel. Föreningens tid är nu. Föreningens tidevarv har börjat.

Föreningen mellan Kristus och Belsebub kan tyckas tvivelaktig, men även er bild av denna förening är en illusion. Sanningen är att Belsebub är en kvinna som bär kvinnors lidande på sina axlar. Hon har levt i ett stort mörker och ber nu Kristus om hans hand. Moderns och kvinnans upprättelse har börjat. Hon ber om att få bli bekräftad och att upptas i det ljus som Kristus är. Med vetskap om att ondskan uppstått som ett resultat av mörkret, kan ondskan läkas ut. Mörkret är inte ont i sig själv. Människor som lever i mörker är rädda därför att de inte ser sanningens ljus. Människans mörker har i långa tider burits av kvinnan. Nu ber hon om upprättelse och förening med människosonen som står för det ljusa.

Föreningen sker när du förstår att det onda i världen endast är iscensatt av de rädda människorna som inte ser sanningens ljus. Möt din största rädsla och ta den i handen. För den upp i ljuset och se! En liten undanträngd och ynklig röst finns bakom detta till synes stora och elaka odjur. Till råga på allt är odjuret en oskyldig kvinna, undanträngd och undanskymd! Möjliggör för nåden att verka i ditt liv. Möt din största rädsla och ta den i hand. Möt ditt djupaste mörker och din största fasa och se hur skenbar varelsen är. Möt kvarlåtenskapen på marken och se det livlösa tillståndet falla som en ridå. Nakenheten är sanningen om det nya livet som spirar. Mötet med dig själv – sanningens barn – bakom denna ridå återberättar den sanna sagan om ditt liv. Människornas tid är nu. Möjliggör för uruppförandet att börja. Förlåten måste få falla och illusionens förspel komma till ända.

Möjliggör för nåden att verka förenande i dig mellan himmel och jord, mellan fadern och modern, mellan Kristus och Belsebub. Det finns ingen jävul mina barn. Det är en illusion för att skrämma er att inte se sanningen. Förlåten döljer sanningen om dig. Skadeglädjen är utan tvekan den handlingsförlamades största motor och energikälla. Förstå att det onda får grepp om världen så länge människorna vandrar i mörker och inte ser sanningens ljus som skapar handlingskraft och kreativitet. Kreativitet är den sanna essensen i allt liv. Du är ALLT som är. Livet är allt som är. Livet är kreativitet. Kristus är symbolen för livets kreativitet. Förlamningen håller på att släppa sitt tag om människorna. Förlåten till den sanna föreställningen faller och Kristus återuppstår äntligen på tredje dagen. Han lägger sin hand i varje hand som inte själv ser och det kallas nåd. Ingen bryr sig längre om de små gubbarna som springer på scenkanten i syfte att lägga beslag på vår uppmärksamhet. Ta sikte på kulisserna bakom dem. Där sker underverk och sant skapande. Där finns sanningen om ditt liv och sanningen om vem Du är!

I evigheternas evighet tackar vi er, våra barn!

Din Fader/Moder i evigheten!