fredag 11 maj 2018

Skapelseberättelsen i korthet - med egna ord.

Det här med siffran sju, sju dagar, sju evigheter, är verkligen heligt. Allt som jag får ta del av ifrån evigheten och stjärnorna handlar om dessa sju dagar, och därmed den skapelseberättelse som vi är en del av.

Det som är speciellt just med kunskapen som kommer genom mig, är att skapelsen inte går raka vägen nerifrån och upp i chakrasystemet. Enligt allt vad vi har lärt oss så räknar vi nerifrån och upp, vilket betyder att solarplexus skulle bli det tredje chakrat, hjärtat fjärde, och halsen femte. Det som blev nytt för mig och svårt att förstå, när jag började kanalisera 2007, var just att skapelsen tar en annan väg genom vår kropp än den vi är vana vid. I alla fall första gången, för att få vårt själsfrö att blomma, och den gudomliga skapelsen att komma igång. 

Första dagen är alltså både Moder Jord och moder vatten: Rotchakra och navelchakra. Dessa energier hör till första dagen. Det handlar om att livet existerar på jorden, omedvetet om sig själv. Efter dessa två energier från moder jord, som hör till första dagen i skapelseberättelsen, så kommer;

Andra dagen som är två energier ifrån Fader Himmel: Fader vind och Fader sol - halschakra och hjärtchakra - i den ordningen. Halschakrat kommer före hjärtchakrat. Detta är något väldigt viktigt och nytt. Halschakrat är nummer tre och hjärtchakrat nummer fyra i ordningen. Dessa båda chakran utgör andra dagen. Det är svårt att komma in i hjärtat någon annan väg än genom halsen. Det är där porten till himmelriket sitter. Det är när vi går in i andra dagen som vi blir medvetna om oss själva. Det är när vi tar emot vindens energi, och går in i hjärtat som vi ser vilka vi är. 

Tredje dagen manifesteras automatiskt efter att hjärtchakrat öppnats. Vårt själsfrö ligger i solarplexus, och när jord, vatten, vind och sol tillförts genom första och andra dagen, då har fröet fått den näring det behöver för att växa upp och slå ut i blom i solarplexus. Solarplexus blir alltså det femte chakrat. (Egentligen är det inget vanligt chakra. Det är en plattform, en krubba för nytt liv att bäras fram på. Det är ett fäste mellan himmel och jord, ett firmament, en grund att bygga sitt hus på.) Blomman är i sig självt den tredje dagen, den tredje dimensionen. På tredje dagen sker uppståndelsen. 

Fjärde dagen är det nya livet som föds inom oss - livets barn. Kristusmedvetandet skapas i Det heliga dopet. Blomman i solarplexus har namnet Längtans blå blomma. Det tyder på att det är ett tillstånd av längtande. Vi längtar efter gudomlig befruktning. Vår blomma är vacker och lockar till sig Lilla fågel blå ifrån paradiset som kommer med gudomlig nektar och befruktar vår själs blomma. Detta talade jag ingående om i den sista meditationen (Evigheternas väktare 2). Befruktningen sker genom det tredje ögat. Detta är det sjätte chakrat som har med Kristusinspiration att göra. Det är den violetta flamman, den gudomliga nektarn, Kristi blod eller vinet. Dopet av vår själ sker när vi sammanför den violetta flamman, som vi tar emot via tredje ögat, och vattnet ifrån moder jord via navelchakrat. Detta är det heliga dopet som får vår inre blomma att äntligen bära frukt - ett människobarn! Observera att befruktningen i det heliga dopet sker på den tredje dagen – i blomman – och frukten av denna befruktning är livets barn, som är den fjärde dagen.

Fjärde dagen behöver också två chakran eller två energier för att fullbordas. Det sjunde chakrat är det högsta ljuset som vi tar emot via kronchakrat. När vi tar emot evigheternas ljus via kronchakrat och Moder jords kristalljus via rotchakrat samtidigt, då har vi gett vårt barn en dräkt av ljus att växa i. Den fjärde dagen är fulländad. Och vi går in i ett tillstånd av stilla växande och mognad, precis som fjärilslarven i sin puppa. 

När vårt inre barn växt upp och står på egna ben, då sker Det heliga bröllopet som gör oss hela som människor. Då förenas yin och yang inom oss. Här finns en tvist som bär en nyckelförståelse. När det inre barnet växt sig stort blir det för tungt för oss att bära. Vi släpper taget om det, och låter det stå på egna ben. När det står där framför oss, inser vi att vi har skapat vår egen tvillingsjäl. Vi har burit vår egen tvillingsjäl i djupet av vår själ som ett litet frö. När vi separerades i tidernas begynnelse planterades ett litet frö ifrån vår andra hälft för att vi en dag skulle kunna återförenas igen och bli hela. Det är när vi inser detta, vi förstår vikten av att låta odla detta frö. Vi kommer aldrig hitta vår andra hälft i en annan människa. Men när vi blir hela i oss själva, kommer vi kunna älska helhjärtat. Det heliga bröllopet med vår tvillingsjäl sker på den fjärde dagen, och skapar på så vis den femte dagen.

Den femte dagen är Hem ljuva hem, ett nytt tillstånd - den femte dimensionen. Det är hem ljuva hem inom oss som blir den plats där vi kan kommunicera med andra livsformer i universum, dimensionsöverskridande kommunikation. Hem ljuva hem ligger också i solarplexus.
Där blomman är, bygger vi vårt tempel som hör till den nya tiden. Det är där vi skapar den nya tiden, där vi kommer att interagera och förena oss med själar ifrån stjärnorna. Denna förening skapar en helt ny människa. "Den nya människan" är titeln på min tredje bok om Maia Aela.

Föreningen mellan jordbo och plejadbo skapar en ny dag, Den sjätte dagen, eller den sjätte dimensionen. Vår själ kommer att få en helt ny ljuskropp i form av en Merkaba. Vi håller på att bygga den Merkaban nu. Det handlar om helig geometri - skapelseberättelsen. Den sjätte dagen talar om evigt liv och DNA - uppgradering. 

Sjunde dagen är vilodagen!

Det som är intressant är att varje ny dag, varje ny dimension, varje nytt tillstånd föregås av en förening mellan Himmel och Jord inom oss. 

Intressant är också att varje ny dag, nytt tillstånd, nytt utvecklingsstadium i vår själ skapas alltid i solarplexus. Tredje dagen låter blomman skapas. Då har vi vår andliga plattform att bygga på. På tredje dagen sker det heliga dopet och skapar den fjärde dagen som är livets barn. Barnet föds i blomman i solarplexus. På fjärde dagen sker det heliga bröllopet som skapar det femte tillståndet av andlig utveckling. Den femte dagen är Hem ljuva hem, som skapas med blomman i solarplexus som grund. Sen kan man bygga detta hem hur högt som helst. I detta hus sker nästa förening mellan oss människor och högre stående livsformer från andra dimensioner, vilket skapar den sjätte dagen - den sjätte dimensionen och därmed en NY människa. 

På den femte dagen, eller i den femte dimensionen skapas alltså den Nya Människan som har en helt ny ljuskropp. På den femte dagen aktiveras alltså denna ljuskropp (och därmed de chakra som ligger utanför kroppen). 

Kronchakrat-nr. 7
Tredje ögat - nr. 6
Halschakrat -nr. 3
Hjärtchakrat -nr. 4
Solarplexus - nr. 5
Navelchakrat-nr. 2
Rotchakrat   - nr. 1 

Det har tagit långt tid för mig att förstå allt det här. Under de första åren från 2007 gick jag i någon slags utbildning från evigheten, där mitt medvetande utmanades att förstå. Jag fick till mig information. Jag ställde frågor, men förstod ändå inte. Till slut var det olika händelser i livet som hjälpte mig att förstå. Ändå sitter jag inte inne med hela bilden. Mitt medvetande är ett begränsat mänskligt medvetande. Men jag försöker sätta det åt sidan när jag kanaliserar för att få så god information som möjligt. Det är ju lätt att påverka själv annars, utefter hur man själv tror eller vill ha det. Eller efter hur vi har lärt oss sen tidigare. Men nu är det dags att tänka utanför ramarna. Ut ur vetenskapens kruka är vi på väg att vandra.

Jennyli Gustafsson

tisdag 10 april 2018

Att bli tillrättavisad av andevärlden!

Ja vad ska man säga! Jag vet inte vem som fick nog, men näven i bordet var det. Eller bokhyllan precis bakom ryggen på mig.

Idag förberedde jag mig för att skriva. Och som vanligt tänder jag några ljus, lite rökelse, plockar fram mina kristaller och sätter på musik som inspirerar mig. Jag ber änglar, guider och väktare att vara med mig, och jag ber om att få koppla upp till den källa, varur jag ska skriva. Och den går alltid via hjärtat så klart. När jag ber om denna uppkoppling, sprider sig en värme i hjärtat. Och när jag ber om stöd ifrån Moder och Fader Gud så sprider sig en stark energi upp längs benen som gör mig lugn och en annan typ av energi uppifrån som gör mig redo att skapa. Jag känner att punkten på ryggen börjar vibrera. Det gör den alltid när det är dags att skriva.

Allt är gott och väl. Jag lägger händerna vid tangentbordet, men tänker att jag måste läsa lite vad jag skrivit innan. Jag skrollar upp och ner i dokumentet några gånger, jag tittar på några anteckningar för att få en röd tråd, och för att inte missa något. (Som om det vore jag som skrev texten och måste hålla koll på allt, hela tiden). Jag skrollade upp till det senaste kapitlets titel, och började tänka på vad sjutton den titeln hade med innehållet i kapitlet att göra. Då precis när jag tänkte det, small det till i hyllan bakom ryggen, som om någon hade dunkat sin knytnäve med full kraft i den. Jag hoppade till på stolen och hjärtat började slå snabbt av rena förskräckelsen. Jag har aldrig fått så tydliga tecken innan. Det kändes som om det var någon som var arg på mig. "Nu får det vara nog! Skriv bara!". Och det gjorde jag, när jag lugnat mig något.

Jag förstår inte att jag som skrivit så länge, med hjälp av inspiration direkt ifrån evigheten och de källor som arbetar för ljuset och kärleken, fortfarande inte litar på att dessa källor vet vad de gör och vad som ska skrivas. Igår leddes jag till bokhyllan, eftersom jag letade efter en bok som varit borta ett tag och då hittade jag en annan bok jag började läsa i. Där fick jag bekräftelser och tips om vad jag kan väva in i boken jag nu skriver. Alltså blev jag ledd till research.

Idag skulle jag skriva. Men att jag skulle få en sådan skarp tillrättavisning, hade jag aldrig trott. Jag blev riktigt skrämd. Just för att ljudet kom så plötsligt och så kraftigt. Jag försökte att själv åstadkomma ett lika starkt ljud, men det gick inte. Jag skrev, och skrev och skrev. Och det blev en riktigt bra skrivardag. Andevärlden visste det, men jag vågade inte lita på det. Jag kände mig ganska dum faktiskt. Att bli tillrättavisad av andevärlden! Ja!

Det jag skriver på nu, är berättelser för barn. Jag är inne på den andra berättelsen, men det ska bli tre stycken....................

Å där kom det kraftiga dunket igen, i skrivande stund, av detta inlägg..... men vad är det egentligen? Jag går ut ur lägenheten och kollar, och då står en dörr till ett skåp öppet. Okej, aha, det var ingen tillrättavisning ifrån andevärlden. Jag börjar direkt att radera det här inlägget, med bakåtpilen, och tänker samtidigt; att så var det med den tillrättavisningen. Lika bra att slänga hela detta blogginlägg! Och då hör jag omgående, tydligt, kort och koncist: "Men det funkade!!"

Ja, det gjorde det ju. Jag skrev, och det blev bra. Bättre än jag kunnat ana. Och kanske är det så de behöver kommunicera, med jordiska ting och jordiska krafter. Det var vinden som blåste upp dörren utanför mitt rum. Men hua vad rädd jag blev. Och hua vad mycket jag fick gjort ;)

På återhörande!
Ljusa och kärleksfulla kramar.

Lyssna gärna på min senaste meditation på www.st-germain.se

http://www.st-germain.se/sondagsmeditation-kl-21-00-via-jennyli-gustafsson-1-april-2018/



söndag 18 februari 2018

Till er alla som vill ta del av den eviga berättelsen i form av kanaliserade meditationer ifrån Plejaderna.
Här kommer fyra stycken som är ungefär 20 min långa vardera. Lyssna, njut och känn vad som händer inom dig!

Ljus och kärlek

Kanaliserade meditationer från Plejaderna


fredag 3 november 2017

Kära läsare!

Det var längesedan jag gjorde ett inlägg här, och det är verkligen dags att uppdatera.
Sedan ett halvår tillbaka har jag börjat hålla meditationer på Per Staffans möten i Göteborg, som handlar om en ny framtida verklighet. Hans hemsida är tillägnad Saint Germain, där han kontinuerligt publicerar kanaliseringar från ljusets sfärer i universum. Han publicerar också information om läget i världen när det gäller ekonomi och annat.


Sedan i augusti har jag också bidragit till denna sida genom kanaliserade meditationer. Än så länge har det blivit två stycken och den tredje kommer nästa söndag, den 12 november. Jag har kanaliserat sedan 2006 på hösten, och jag har oftast inte fått något namn på källan. Dock har jag länge vetat att informationen generellt kommer ifrån Plejaderna. Strax före den andra meditationen blev jag dock presenterad för Lyra IA, och även Johannes döparen var med. Detta kändes fantastiskt, att det blev så konkret. Hon är en För-moder till Plejaderna, en slags gudinna eller orakel.


Här nedan har ni länkarna till de två meditationer jag har fått publicerade hittills, på sidan

www.st-germain.se

Första meditationen 20 augusti 2017

Andra meditationen 15 augusti 2017


Ta hand om er, och låt frigörelsens vind öppna tårarnas port i ditt inre.

Jennyli

måndag 5 september 2016

Maia Aela - Vindens barn och den nya människan. Del tre i serien om Maia Aela

 

Nu är tredje delen om Maia Aela på tryckeriet.

Lanseringen sker under Bokmässan i Göteborg mellan den 22-25 september.

 

I den tredje delen om Maia Aela reser hon till Machu Picchu i Peru för att slutföra sitt uppdrag, som enligt gamla inkaprofetior går ut på att hjälpa människan att ta nästa steg i sin andliga utveckling. Detta sker nu i stor skala när människan går igenom en omvälvande period av andligt uppvaknande som leder till att vi får kontakt med vårt gudomliga Jag.

 
Indianstammar ifrån Nord- och Sydamerika har i sina profetior i hundratals år bevarat en kosmisk plan. Profetiorna handlar om en ny gyllene tidsålder och en ny upplyst människa som ska leva i harmoni med varandra och Moder Jord. Den nya människan emanerar ur sanningens frö inom var och en av oss.
 
Pachaqutiq var den Inka som lät bygga Machu Picchu, och som åstadkom skiftet från kungarike till imperium. Hans tid på tronen blev en omvälvande övergång till en ny tidsålder, som därmed kallades för en pachaquti. Dagens inkaättlingar, q’eroindianerna, menar att vi befinner oss i en sådan period just nu. De många profetiorna går ut på att det återigen kommer att vandra inkamästare på Jorden.
 
Övergångsperioden fortsätter tills medvetandehöjningen är så pass stor att den nya tidsåldern, Taripaypacha, kan börja - tiden då vi möter oss själva igen, och får kontakt med vårt gudomliga ursprung och våra gudomliga förmågor. Enligt profetian ska en man och en kvinna mötas och göra detta möjligt. Upptakten till den nya tidsåldern sker när dessa två kommer samman och börjar stråla av ett starkt ljus. Det strålande ljuset var karaktäristiskt för den forna tidens inkahärskare, eftersom han stod i direkt förbindelse med solguden Inti.
 
Maias och Ernestos möte har varit förutbestämt i långa tider, och uppdraget går ut på att göra kunskapen tillgänglig för alla. I den tredje boken om Maia hittar hon äntligen hem till Peru och till inkarikets mystik. Hon möter de heliga bergen (Apus), de fantastiska skogsfolken och den mäktiga Kondoren. Maias sex följeslagare, varav en är andinsk shaman, tar uppdraget på stort allvar, eftersom de är väl införstådda med förfädernas visioner. Målet för Maia är att nå den gamla inkastaden Machu Picchu, och att därifrån återupprätta Moder Jords kommunikation med Plejaderna, så att solgudar återigen får anlända Jorden på en stråle av ljus.
 
Det är en pånyttfödelse som väntar för Moder Jord och för Dig. Du som läser denna bok, kopplas upp till mästare som väntar Dig, om du så vill. Ditt medvetande höjs och synkas med det nya ljuset. Timingen som sker, faller utanför alla ramar. Din och Mais väg följs åt. Hon visar dig vägen. Den nya Jorden och den nya människan skapas med Din hjälp. Var hälsad!

fredag 5 juni 2015

Maia Aela - Mästarstenen och de sju gudinnorna

  
 
Nu är hon snart här!


Kommer inom kort
 
Uppföljaren till Maia Aela - Flickan från planeten Akleja.

Äntligen är det dags för Maia att verkställa den gamla inkaprofetian, som går ut på att hjälpa människan att skapa en ny tidsålder och en ny människa. I den här boken får du följa Maia på ett spännande äventyr till människans ursprung, när hon reser till Kenya i Afrika. Där möter hon massajerna och deras medicinman som bor i en liten by långt upp bland bergen.

Företaget kräver en hel del resurser, därför har Maias uppdrag förenats med organisationen ”Läkare utan gränser”. Samhörigheten med Mark och Filip blir avgörande för henne på många sätt, men kanske främst för att förstå sanningen om tvillingsjälen, och dess ursprung i livets träd. Men hur går det för Maia och Ernesto? I första boken förenades de båda i ett gemensamt uppdrag, och deras kärlek var stark.

Tiden på jorden är inte bara kort, den håller också på att brista och lämna den mänskliga själen i spillror. För att Maia ska kunna läka dessa sår, behöver hon förstå vem hon själv är. Hon behöver se sanningen om det äkta guldet, i djupet av Loitaskogen. Hon behöver också förstå de vackra skogsälvornas budskap, och sanningen om det förlorade barnet.

Detta äventyr är en resa i massajernas och samernas riken på jorden, men också i universums och Moder Jords översinnliga riken. Uppdraget som Maia har fått, bär hon med sig i form av en mästarsten ifrån Machu Picchu i Peru. Stenen aktiveras alltmer under resans gång, och fungerar som en portal till evigheten och de sju plejadiska systrarna.

Med hjälp av stenen finner Maia, bit för bit, sanningen om sitt eviga ursprung. Stenen berättar för henne om de eviga konstanterna: Det Heliga Dopet, Det Heliga Bröllopet och Hem Ljuva Hem. Hon får lära sig om den fjärde och femte dimensionen, och om den nya tidsålder som människan själv är på väg att skapa – för att äntligen hitta hem.

Maias uppdrag, att hjälpa människan med denna skapelse
är också Ditt uppdrag.

 

söndag 24 maj 2015

Av jord är du kommen!

Jag har inte tagit emot något budskap på riktigt länge nu. Och faktiskt har det känts jobbigt i kroppen, utan att jag riktigt vetat varför. Ibland knackar det på dörren här hemma, som för att uppmärksamma mig på något. Det kan komma när som helst, men ofta sker det när jag är på väg ut, och då tolkar jag det som att det är dags att gå: små påminnelser i vardagen. Men idag var det ett mycket ihärdigt och tydligt knackande, starkare än vanligt också. Jag kände en stark iver inom mig. Något var mycket brådskande. Jag tänkte att: okej, jag ska sätta mig ner och höra vad "ni" vill. Något måste det vara. Några knack kom ytterligare, som för att säga: okej, men glöm det inte nu. Sen tystnade det, och när jag var klar med sysslorna i köket gick jag direkt till datorn:


"Äntligen är du uppmärksam på oss igen! Hur erbjuder keruber och änglar dig vägledning, om det enda du tänker på är timliga skeenden. Hur vore det om du började lyssna på oss igen. Hur vore det om du hörde upp och såg hit? Hur vore det om vi fick tala med dig så som vi gjorde förr. Hur vore det om du äntligen kunde förstå att vi är här för dig, och att det viskande som sker i dina öron, är vi som gallskriker åt dig att lyssna på oss. Hur vore det om vi fick komma till tals någon gång och förevisa dig och människorna verkligheten så som den verkligen är? Hur vore det om handlingskraften som du fullkomligt har tappat, kom tillbaka? Hur vore det om livet kom tillbaka?

Då så, då sätter vi fart! Håll i dig nu för nu kommer vi att försöka uppta tråden där du en gång tappade den. Här är vi nu, och här har vi alltid varit. Handen på hjärtat! Människornas envisa kamp för att skapa sig ett liv på jorden, är fullkomligt enfaldigt och naivt. Människornas envisa kamp att skapa sig ett liv och ett hem på jorden, är bara ett tafatt försök att efterlikna sanningens hem i evigheten. Det kan inte finnas ett fysiskt liv utan ett evigt. Människornas känsla och vilja att bygga ett hem, finns där som en kroppslig överlevnadsprincip, men också som en evig överlevnadsprincip. Det finns inget evigt liv utan ett ändligt.

Hur många gånger har du inte tänkt sätta dig ner och kanalisera våra ord? Hur många gånger har du gjort det i år? Under sista året finns inte många kanaliseringar. Hur vore det om du kom ihåg varför du är på jorden? Hur vore det om du skred till verket? Den tid som ni nu lever i är mycket, mycket knapp, och du känner av det. Du känner i ditt hjärta att det är den värsta av värsta tider som du har kommit till. Samtidigt vet du att det är just i de värsta av värsta tider som livets eviga klang på allvar börjar vibrera inom människorna, och sprida sig som en löpeld i världen. Denna löpeld är människornas räddning. Det är frälsningen.
 

Ursäkta oss om vi låter hårda mot dig nu, men det är faktiskt allvar, och det är väldigt bråttom. I sanningens ljus blir ni alla fria från slaveriet. Människornas slaveri går ut på att ni är fängslade i ert sinne och i er själ. Även om era kroppar är till synes fria och kan vandra fritt på gatorna är ert medvetande förseglat. Medvetandet förseglades för att tidens illusion inte skulle brista. Men det är dags att krossa tidens illusion en gång för alla. Människorna lever i en bubbla av tid, som hon har skapat åt sig själv. Luften där inne är väldigt begränsad och ni blir trötta och slöa av att andas samma luft om och om igen. Den eviga luften utanför bubblan kommer att blåsa liv i era längtande själar. Det eviga andetaget får bubblan att brista och ta in evig näring.

Det finns en uppseendeväckande, men oerhört enkel handling för den som vill frigöra sig från tidens illusoriska bubbla, och det är förstås musiken i era hjärtan. En enda evig ton ifrån era hjärtan lösgör er från tidens grepp. Tänk så här: Människan är kontaktpunkten mellan tiden och evigheten. Hon lyssnar ibland till eviga toner som spelar i evigheten utanför bubblan, ursinnig för att hon själv inte kan åstadkomma lika vackra toner. Men tänk så fel hon har. Det är inom människorna som tonerna skapas.

Du kan inte höra en ton, utan att du själv har skapat den. Hur går det till? Tonen som du hör är bara en vibration, och det är i kontakten med din mänskliga uppenbarelse som tonen skapar ett ljud. Det är du som har skapat ljudet. Det finns dock en liten hake. Människans kropp består av två enheter: hjärna och hjärta, eller kropp och själ – vilket du vill. När kroppen uppfattar vibrationen förändras den i hjärnan till ett ljud. Melodin har skapats av din hjärna. Du är skaparen. Men det fina i kråksången uppfattas inte så länge ljudet inte kommer igenom bubblan jag talade om. Din kropp lever i tiden, men din själsliga potential lever i evigheten - som också finns inom dig. Du är avskuren ifrån denna evighet och från din själ, så länge du inte kan skapa öppningar i tidsbubblan. Din kropp är kopplingspunkten mellan tiden och evigheten.

Mitt i kroppen ligger solarplexus. Denna plats är evighetens rike inom dig. Detta rike är omgärdat av en annan bubbla, som är ett skydd – ett förvar. Det eviga riket inom dig bär en skapandepotential, precis såsom ett frö bär på skapandepotential. Bubblan runt detta frö är själva skalet som ger fröet skydd tills den dagen då någon planterar det. För dig är detta resonemang så vanligt att du tänker: nej inte nu igen, men jag ska säga dig. Människans ENDA LIVSVIKTA VAL i den här tiden som är nu, är att plantera detta frö och låta det växa. Det är enda vägen ut ur tidens bubbla, och ut ur fångenskapen och slaveriet. Det är enda vägen att sluta driva runt vind för våg, utan mening eller mål.

Inom er finns en bubbla som omgärdar er egen inre evighet, och utom er så finns en annan bubbla som omgärdar er fysiska verklighet. Utanför denna bubbla, är utom-evigheten. Utom- och inom-evigheten är separerade ifrån varandra. Det är först när de två förenas som det eviga och gudomliga växandet kan ske. Mittens rike är er egen inre evighet, ert gudomliga frö. När ni planterar fröet i Moder jord, vattnar det med Moder vatten så att det kan gro, och låter Fader sol locka det upp ur jorden – då skapar ni en öppning i tidsbubblan. Ni låter en kommunikation ske mellan er inre evighet och den yttre evigheten. Denna kommunikation är möjlig endast med hjälp av tanken och medvetandet. Evighetens rike växer sedan inifrån er själva och ända ut tills den sträcker sig fram till den yttre bubblans kant. Det är som en växt som håller på att växa ur sin kruka. Till slut brister krukan för det inre trycket. Illusionen är borta. Tidens begränsning är borta, och ni kan växa i evighet, för alltid fria.

När du medvetet kommunicerar med evigheten skapas en öppning till hjärtat, och därmed till din inre sol. Men om den inre solen inte har ett planterat och vattnat frö att lysa på, följer inget gudomligt växande. Medvetenhet handlar om att förstå livets inneboende principer och handla därefter. Människans gudomliga växande sker när hon förstår sin egen inneboende natur och handlar i enlighet med den. Moder jord är första anhalten på den eviga resan.
 
Det är genom jorden som allt växer – Av jord är du kommen!

Det frö som planteras i jorden kan inte växa om inget vatten tillförs. Det är en annan av livets principer. Det frö som planteras och vattnas, men nekas sol, kommer att ruttna. Det älskade växandet följer sina principer, och ni människor skiljer er inte ett dugg ifrån växterna på jorden. Dock har ni inga fysiska rötter, vilket gör det svårare för er att förstå. Men desto viktigare. Ni driver runt vind för våg, tills ni fattar detta enda. Hungern kommer på allvar mättas när ni tillför kroppen evig näring: när ni skapar öppning mellan den inre och yttre evigheten. Den inre evigheten är svältfödd. Den lever inte utan evig näring. Den börjar leva när du människobarn, förstår kopplingspunkternas funktion på din kropp. Varje näring har sin egen kopplingspunkt på din kropp.


Moder Jords kopplingspunkt sitter under dina fötter, men näringen landar vid svanskotan.
Moder Vattens kopplingspunkt sitter på samma ställe, men näringen landar strax under naveln.
Fader Vinds kopplingspunkt (som behövs för att blåsa liv i elden/solen i ditt hjärta) sitter längst fram på hjässan, och näringen landar på halsen.
Fader Sols kopplingspunkt sitter på samma ställe, och näringen landar på hjärtat.
 
Dessa fyra eviga energier är livsavgörande för er människor. Ni kan få hjälp att ta emot de eviga energierna genom direkt kontakt med dessa fyra element. Nu förstår ni varför solen är så viktig. Ingen sol, inget liv. Det gäller för allt fysiskt liv, men också för det eviga livet inom er. Utan sol ruttnar era frön. Och utan vatten torkar de. Dock är första steget för ett jordiskt liv - jord. Utan jord att bli planterad i, inget liv och inget växande.
 
När du har kopplat upp dig till en specifik näring i den yttre evigheten, kan näringen leta sig fram till det bord där den ska landa. När den har landat på sitt bord i din kropp, kan din inre evighet få tillgång till näringen. Din inre evighet är programmerad att känna igen när rätt näring serveras på dessa bord. Den suger upp näringen och Då vaknar ditt inre frö, där i evighetens ”hårda” skal, äntligen till liv. Du börjar sakta men säkert vakna – äntligen. Du börjar det eviga livets resa på jorden. Din själ blommar för första gången, och Du återkopplar till ditt ursprung i den yttre evigheten. Äntligen kan äkta kommunikation ske människor emellan. Tidigare häftade era bubblor bara vid varandra, utan att ni på riktigt såg och hörde varandra. Det är först när bubblan brister som ni på riktigt når fram till själens levande toner inom er och varandra.
 

Friheten är endast en medveten tanke bort. Ge er själva av den dyrbara och begränsade tiden i bubblan, lite varje dag, för att bli ett med evigheten i ert eget inre, och växa utanför tidens ramar. Här finns paradiset. Det börjar som ett frö i ert inre, och växer till en hel paradisträdgård av blommor när alla era bubblor har brustit - och ni inte längre blåser vind för våg i era egna separata bubblor. Förena er med varandra genom ert eget inre växande.

Hälsade vare ni barn av den nya gudomliga tiden!"

Han som kommer i Herrens namn - med budbärare.
 
Amen
 

 

fredag 24 april 2015

Läsarbrev - april 2015

Det här mailet gjorde mig så lycklig!
Äntligen får Evigheternas bok den upprättelse och uppmärksamhet den förtjänar.

 
"Hej kära Jennyli!

Äntligen sitter jag här för att skriva om din underbara bok!
Det kändes så härligt att prata med dig, och varje dag när jag läser din bok finns du med.

Evigheternas bok är, som jag sade till dig, min bibel. Det är stora ord, men jag menar det. Jag läser om och om igen, och varje gång får texten en ny dimension!

Är oerhört tacksam att jag får ta emot denna gåva som boken är för mig. Min kunskap växer och jag lär hela tiden. Visst kan det ta tid att förstå, men vägen dit är ju också en lärdom. Jag har läst en hel del böcker, men denna boken är enastående!

Enda problemet är att jag knappt hinner läsa andra böcker, och när jag väl är färdig så kommer jag ju att få börja om igen!

Förstår du vad du gjort?!

Den första boken om "Maia" kommer jag att skriva om i min blogg som jag precis startat. Även den gav mig en upplevelse, om än inte av "Evigheternas boks" karaktär.
Ser fram emot del två av den! Vill du att jag skriver att en ny bok är på gång?
Men först har jag ett par andra böcker som jag ska skriva om så det dröjer lite.

Hoppas att du har det bra och lycka till med ditt fortsatta skrivande!

Hälsningar

Agneta

P.S. om du är intresserad, så heter min blogg:  http://andliga-gatan.webnode.se/archive/news/ 
Inte helt klar, men det tar lite tid att skapa den! D.S."

söndag 15 mars 2015

Brev från en läsare i oktober 2014, och mitt svar till henne


Jag har tagit bort delar som är allt för privata, och lagt till lite i efterhand som kan vara intressant, t.ex. episoden om ”Utteros” och episoden om hur mitt liv vävs samman med Maias, på ett sätt som gör att jag ibland har svårt att se vad som är vad. Jag skriver inte ut läsarens namn eftersom jag inte tillfrågat henne om det är okej. Det kanske jag gör i efterhand i så fall.

 

Hej Jennyli!
Nu har jag läst din spännande bok Maia Aela. Jag kommer att läsa om den igen snart, för det känns som jag behöver smälta den lite, och sedan läsa om den. Det dyker upp så många frågor i mitt huvud och så klart ska du bara svara på dem om det känns så. Har du haft en syster (på jorden i detta liv) som har försvunnit? Är Ernesto pappa till din lille, fine pojke? Är din pappa lika öppen som din mamma?

Egentligen borde min första fråga vara, är något i boken uppdiktat eller är Maia Aela synonym med dig? Boken ger mig så många frågor, det känns som tusentals men jag ska hejda mig lite. Det är härligt med en bok som sätter igång ens tankar. Du har en fortsättning som ska ut snart, var det så? Den måste jag ju läsa.

Finaste vän!
Tack för att du ville läsa min bok och för ditt fina mail. Det känns gott att den har väckt så många frågor. Som jag skrev till din man så är det livsviktigt att få feedback, just därför att man behöver veta att man är på rätt väg. Jag hänvisar också till mitt svar på din mans brev. Svaret blev långt, och då kan jag ge dig andra svar här. Jag förstår långt ifrån allt, utan lär mig fortfarande så klart. Din man verkar vara väldigt insatt, kanske mer än jag. Därför gav det mig ytterligare förståelse för vem jag är, och varför jag är här. Jag vet det egentligen, men det är ibland mycket tufft att leva, med olika prövningar, att man undrar.

Jag har alltså förstått i efterhand att Maia på många sätt är jag själv. Jag har sedan barnsben vetat att det finns något mer, att vi reinkarnerar. Jag började tidigt med healing, så fort jag hörde talas om det, då kändes det rätt. Jag vet att jag i tonåren gav healing till min katt, som verkade väldigt sjuk i någon slags frossa. Han lugnade sig och blev som vanligt. Jag visste att jag gav healing, men jag visste också att något saknades. Jag förstod att jag gav av min egen energi och att det var fel.

Vid ett annat tillfälle, som ganska stort barn, tänkte jag att det vore häftigt att skriva med automatisk skrift. Det var en stark känsla. Ibland hade jag lite magiska ritualer för mig, mest på skoj men ändå. Jag gjorde vid några få tillfällen spontana astrala resor, och ut ur kroppen upplevelse. Det senare var inte något märkvärdigt. Bara att kroppen rörde sig snabbare än själen. Jag kände att de separerades helt enkelt. Den astrala resa jag var med om var väldigt kraftig och skrämde mig lite, därför stannade den av tror jag. Då var jag tjugo år. Sen har livet rullat på och i vuxen ålder har jag börjat söka efter sanningen, om vad som är meningen med mitt liv: jag började bli redo att ta tag i mitt uppdrag. Jag mådde sämre och sämre själsligt, och till slut skrek jag rakt ut i kosmos att NU ville jag ha svar. Jag ville inte vänta längre. Då började saker hända rätt snabbt.

Jag hade för flera år sedan varit i kontakt med inkaindianernas kunskapstradition och lärt mig om deras syn på de levande energierna och hur man använder dem. Det saknades en tredje kurs för att denna kunskap skulle bli komplett, så långt det gick just då. Efter mitt rop, damp det ner ett mail om att den tredje kursen skulle hållas och jag gick den. Sen ville mamma gå till ett medium och jag följde med. Då sa hon till mig (mediet) att alla i andevärlden vände sig till mig direkt. De brydde sig inte om mediet. Hon fick jobba med att stänga ner mitt system först innan de vände sig till henne. Alltså blev jag medveten om att jag kunde ta kontakt själv. Veckan efter detta så ville jag prova om jag kunde kontakta min mormor på andra sidan. En kväll fick jag en stark ingivelse att göra detta. Jag satte mig ner med papper och penna och en kraft tog omedelbart över min arm, och skrev stora bokstäver på pappret.

Det var ett namn: min låtsasmammas namn. Hon låg på sjukhus svårt sjuk i cancer, på sitt yttersta. Det var en chockartad upplevelse eftersom jag förstod att hon förmodligen gått vidare, samtidigt som känslan att kontakten fungerade var så häftig. Hon skrev en mening (två ord) om och om igen: "Tro härifrån" upprepade hon flera gånger. Jag tolkade det som att hon trodde på ett evigt liv, ifrån den sida hon nu befann sig på. Hon trodde inte på ett liv efter döden, så länge hon var i livet. Hon dog ett dygn senare, och förmodligen gick hon över för att känna in, innan hon vågade släppa taget.

Sen har texterna flödat, och så även den inre kommunikationen med evigheten. Jag fick till mig så mycket kunskap att jag inte visste hur jag skulle tolka det. Det tog lång tid att förstå. Stundtals trodde jag också att jag kanske hade blivit ”galen”. Jag hade ju själv jobbat med människor sjuka i schizofreni. Jag hörde ju ibland röster som tankar inom mig och den där kraften som tog tag i mig, var ju märklig. Men just det faktum att jag kunde tänka så rationellt om mig själv, gjorde att jag förstod att jag inte var sjuk. Jag ställde många frågor och fick svar: alltid bara universella frågor och svar. Om jag frågade om personliga saker, kom alltid universella svar. Vi måste lösa våra "problem" själva. "De" kan inte ge oss några lösningar. Lösningarna kommer ifrån oss själva. Vi får erfarenheter och upplevelser som hjälper oss att ta beslut. Det fick jag ju förstå, och det får jag fortsätta att förstå hela tiden. Det finns inga ”quick fix”.

Ibland fick jag till mig väldigt konstiga saker som jag inte förstod, då kunde jag strax efter få en erfarenhet i livet som gav mig svar. Jag fick alltså möjlighet att koppla ihop det fysiska livet med det eviga (på ett symbolplan). Det växte fram. Ett exempel på det är att min låtsatsmamma sa (ifrån andra sidan) väldigt tidigt till mig att jag skulle få ärva ett guldhalsband, eller ett gyllene halsband. Jag gick i många år, tror jag, och väntade på detta. Men när jag i min kosmiska utbildning kom fram till kunskapen om den gyllene porten i halsen som leder in till himmelriket i hjärtat, då förstod jag plötsligt att detta var halsbandet som hon ville ge mig, det gyllene halsbandet runt min hals, en hel port som vi just nu står inför att öppna – ett livsnödvändigt skede i mänsklighetens historia. Allt i det eviga livet läggs fram med vårt språk och verkar som symboler i vårt medvetande för det fysiska livet vi lever här.

Ett annat exempel var att jag i ett tidigt skede fick veta att jag om åtta år skulle flytta till ”Åtterås” (som jag tolkade det) och arbeta med indianerna där. Vid den tiden fanns leklandet Fun City och där arbetade indianer från Nordamerika. Jag trodde att man menade dessa. När åtta år hade gått, då gav jag ut ”Maia Aela”. Hon bor i ”Utteros” och hon samarbetar på ett mycket djupt plan med indianerna. Så där har det hållit på.

Själv känner jag att det är det eviga livet som är det sanna livet. Det fysiska livet är ”bara” en yttring och manifestation av det eviga. Dock inte att förakta därför att vi här har möjlighet att uppleva livet, med alla dess känsloaspekter och sinnesaspekter. Men när vi kan förena dessa två, då har vi nått fulländning. Då kommer det eviga livet igenom tidens slöja och mirakel sker. Mirakel!

Tyvärr tror jag inte att jag gör sådana inre resor som Maia gör, tillsammans med någon annan: eller kanske, helt oplanerat i så fall. Det har hänt att jag mediterar tillsammans med någon, ofta på distans, och då får jag inre bilder som kan ge ledtrådar. Bara under de senaste veckorna har jag förstått att mina böcker, främst Maia Aela, är en vägledning till mig själv. Boken kommer först, sen sker det med mig. Alltså är detta förfarande något som håller på att utvecklas hos mig. Faktiskt nu när jag pratar om det så förstår jag det (okt. 2014). Nu, fyra månader senare förstår jag att det också kan vara tvärtom. Saker sker i mitt liv först, för att ge mig stoff till boken, innan Maia upplever det: ibland dock bara som en tanke. Bokens och mitt liv vävs samman på ett intrikat sätt, vilket kan vara väldigt frustrerande för min del. Ibland undrar jag vad som är Jag, och vad som är Maia.
Andra saker har jag sett, men just detta med de själsliga resorna hade jag inte sett. Så tack min vän för att du frågar. Dialogen med varandra är minst lika viktig som den med andevärlden.

Jag är övertygad om att din själ kommer ifrån en annan värld, ingen tvekan om den saken vännen! Det är så fint att vi har möjlighet att sammanknytas över hela vårt land. Det ger en styrka och en trygghet. Jag är så tacksam för er alla. Ni är mina systrar och bröder.

Och Ja, jag har en fortsättning helt klar på min dator som heter ”Maia Aela – Mästarstenen och de sju gudinnorna”. Nu väntar jag bara på finansiering. Jag ska söka lite fler lokala stipendium. Än en gång tack för ditt brev.

Många varma kramar
Jennyli




söndag 23 november 2014

Att söka erkänslans rike! Det förlovade landet...



 

Människorna som är välsignade med verkligt tränat öga, förstår vad du skriver, men det vackra och kärleksfulla erkännandet som du ger, förmår inte alltid hitta sin väg fram. Motgångar är inget annat än kärlekens sätt att söka hitta sin väg in i era hjärtan. Motgångar är inget annat än kärlekens försök att få er att lyfta blicken ifrån ting som är utan betydelse. Motgångar är verklighetens sätt att tala till er och tänja på era medvetandens gränser. Oersättliga sanningar finns att hämta inom era egna hjärtans energisystem. Mersmaken nöjer sig inte med mindre än det bästa. Murarna måste falla nu! Musikens väsen är fullkomlighet i ett evigt perspektiv och vackra toner i ett jordiskt perspektiv. Människor som du själv, är vågor på ett ständigt stormigt hav. Nästa period i människornas liv består av en djupdykning i sitt eget liv. Murarna måste falla nu! Den visaste av de vise kommer nu att hålla ett litet tal, och keruber och änglar jublar i skyn. Den visaste av de vise är erkänslan i era hjärtan, som nu vill ha ordet.

Det vågspel som ni är offer för på Moder Jord, är inget attribut för ”viljan att vara”. Tro mig på mina ord när jag säger att ”viljan att vara” är erkänslan i era hjärtan – en livskraft som är grunden för allt liv. Utan viljan funnes inget liv. Duktigheten inom er talar ofta om ”erkänslan” som något att sträva efter. Med erkänsla växer ni. Med erkänsla förstår ni att ni har åstadkommit något bra. Med erkänsla har ni fått en värdering, ett betyg och ett mått på hur duktiga ni är. Men det är en villfarelse kära barn. Med erkänsla menas något helt annat. Med erkänsla menas ”livets inneboende vilja att vara”. Denna ”vilja” är Guds ord, som bor i era hjärtan. Mitt ord, är ditt ord. Mitt ord, är erkänslan som ligger i ditt hjärta och sover. Doktriner har pådyvlat er att denna vilja kommer ifrån ovan. Doktriner har sagt att Guds ord är lag, och att den gudomliga viljan är något som ni måste följa om ni ska få ett fullkomligt och lycksaligt liv.




Dock vill jag säga er att viljan att vara, är en inneboende källa av erkänsla inför livets storhet, varur denna vilja mynnar. Mitt ord är inget mindre än din egen ”vilja att vara” och vilja att födas på nytt varje dag ur den inre erkänslan i ditt eget hjärta. Mitt ord är inget mindre än en lycksalighetens smekning över ditt huvud när du känner dig viljelös och vilse i natten. Mitt ord är inget mindre än önskningen som hörs viskas från ditt hjärtas inre rum. Mitt ord är inget mindre än detta rums längtan efter att fyllas av födelsens mirakel. Mitt ord är inget mindre än detta födelsemirakels längtan efter att ha en plats att födas på. Det vilar en sorg i era hjärtan så länge doktrinerna sväller upp som troll i solsken. Hugsvalan är känslornas visshet om att där läkning sker följer vackra ord. Mitt ord är hugsvalor i era inre rum. Skenbarheten är vacker därför att under ytan döljer sig tidernas största sanning, som vill bli synlig. Men äkta vishet, förstår faderligheten och moderligheten som en kyss. Moderligheten är välkomsthälsningen till världen, och faderligheten är lovsången ifrån skyn. Kyssen mellan dessa två är önskan om liv, nytt liv och pånyttfödelse.

Stunden är kommen när det är dags att önska sig rätt saker. Människornas längtan efter erkänsla är föranlett av det ljudlösa inre rum som kämpar för att bli uppmärksammat. Mitt ord föds i detta rum som ett litet barn. Mitt ord är ”viljan att vara”. Mitt ord är föreningen mellan Fadern och Modern i den eviga kyssen. Mitt ord är födelsens mirakel. Den skapade livsviljan är varken mer eller mindre än den viljestyrka som krävdes för att skapa den. Miljoner och åter miljoner viljor har lämnat jordens yta för att du skulle bli till. Förglöm inte dessa viljors duktighet, och deras vilja att förstå sina små liv ur ett större perspektiv. Möt deras livssträvanden, som bor i ditt hjärta. Du är frukten av deras vilja. Du är frukten av allt livs ”vilja att vara”. Du är frukten av evighetens erkänsla att finnas till. Följ ekot i ditt hjärta efter skapelsens kärleksfulla vilja att ständigt vara till.

Den eviga erkänslan är det gudomliga ordet som föds i ditt hjärta. Det gudomliga ordet är förutom ”viljan att vara” också erkänslan och slutligen kommunikationen med dig själv och ALLT som är. Du är allt som är. Du är viljan att vara, du är erkänslan och du är Gud. Mittens rike i ditt inre, är paradiset. Du är livsfrukten och du är trädet. Du är hönan och du är ägget. Du är allt som är. Inget kan separeras från allt som är. Det viktiga för själen att förstå, just nu, är att kärlekens erkänsla är något som kommer inifrån dig själv. Du har förmågan att älska, därför att du har viljan. Du är född av viljan och du är kommen ur livets "vilja att vara". Du förstår vad jag menar när jag säger, att för att vara skapad av viljan, behöver ditt inre rum i hjärtat få tillgång till de kärleksfulla orden. Du återfår ditt liv när du skapas åter. Mitt barn, du förstår vad jag menar när jag säger att din skapelse ligger i dina egna händer.




Kroppen som du bär är en dräkt för ditt själsliga liv att födas i. Min kärlek till dig ska få dig att födas. Din kropp är din själs kläder. Förstå, att för att verkligen skapas, vågar jag påstå att fröet till din själ behöver rätt näring. Du är din egen trädgårdsmästare och du ska plantera ditt själsfrö i god jord, vattna med gott vatten, låta grodden få luft och sol för att växa sig stor. Duktigheten kommer här väl till pass. Förstå att det själsliga växandet tar tid. Det sker inte över en natt. Ta ett steg i taget. När ditt inre själsfrö har växt till en blomma, då startar det längtande tillståndet. Det längtande tillståndet är ett skede i din utveckling som är mycket påfrestande. Det är då du upptäcker det inre rummet strax under ditt hjärta. Du upptäcker att det saknas något där, du upptäcker att varje sak i din fysiska omgivning har en motsvarighet i den andliga världen. Du blir medveten om att för att förstå sig själv, behöver jag skapa mig själv, så som det var tänkt från begynnelsen.

Det längtande tillståndet mynnar ur den nyutslagna blomman i solarplexus. Detta tillstånd är det vi brukar kalla ”längtans blåa blomma”. Den vackra blå blomman har slagit ut sina blad för att locka till sig den gudomliga näringen. Du har hittills skött din blomma med de fyra elementens näring. Nu är blomman utvecklad till sin fulla potential och längtar efter att få bära frukt. Du har här, inte mycket att säga till om, ifråga om vidare växande. Det du, utan omsvep, behöver göra är att fortsätta ge blomman näring, så att den inte vissnar under tiden nästa skede i utvecklingen lägger sig som vacker nektar i din blommas blad, och befruktar den med gudomlig näring. Den lilla blå fågeln kommer med denna paradisnektar. ”Lilla fågel blå” landar på tredje ögat och rister sina fjädrar. Du är nu befruktad, och din själs blomma kan äntligen bära frukt. Du har hörsammat evighetens ljuva ”skål”. Denna nektar är som vin för själen. Den befriar dig ifrån lidande och frälser dig därmed ifrån ondo. Detta vin är symbolen för Kristi blod. Blodet fyller dina ådror och låter frukten förvandlas till en människa. Detta är Du – ditt andliga Jag.

 

Ditt andliga uppvaknande är ett faktum. Där ligger du naken och skär i en blombädd. Du är förevigad i denna skapelse. Din kropp är förgänglig, men detta barn är evigt. Du har skapat dig själv. Du är naken och skär. Det gudomliga vinet från paradiset har blandats med vattnet från Moder Jord, och det har givit ditt barn en vacker rosa färg, kärlekens färg. Det är nu dags att klä detta barn i en evig dräkt för skydd och värme. Det fantastiska är, att ”viljan att vara” ständigt låter processen fortgå. Inget är statiskt under inverkan av ”viljan att vara”, livets motor och drivkraft. Du är naken och behöver kläder. De eviga kläderna kommer till dig ifrån ovan och ifrån nedan. Det vita ljuset ifrån ovan faller ner över dig som en slöja eller mantel, och det vita ljuset från Moder Jord (ja det är numera vitt, transparent) stiger upp och omsluter dig ifrån nedan, som en kjol eller ett par byxor. Detta ljus som blir din andliga kropp, är det som vi brukar kalla för Kristi kropp. Detta är din andliga klädnad som du nu ska växa i. Du är från och med nu, stadd i ett mycket viktigt växande. Den transformation som snart sker är för många en lugn period i livet, och är förknippat med harmoni och väntan. Det får ha sin gilla gång.

Det som sker när växandet är klart, och barnet är vuxet, är det heliga bröllopet. Det vuxna barnet börjar längta efter sin andra hälft, sin tvillingsjäl. Då det är dags för bröllop sluts slöjan framför varje människas ansikte. Det vita ljuset omsluter er totalt som en puppa. Människan under slöjan längtar efter att förenas med sin trolovade. Ännu en gång uppstår en längtan. Det är när din trolovade kysser dig, som slöjan lyfts. Det är då du ska lämna ditt gamla skal på marken och söka nya domäner. Hon eller han som kommer ut ur puppan, är sländan som numera lämpar sig bättre att flyga. Det gamla livet kan aldrig komma tillbaka mer. Det ligger som ett skal på marken.




Det sköna i kärlekens kraft är att den låter bräcka alla murar. Den kind som möter en annan kind ändrar för alltid tidlösheten, genom att ytterligare en själ hittar hem. Du förändrar evigheten när du lär dig att flyga. Du ändrar skapelsen så som i Himmelen så och på Jorden. Duktigheten kan nu ta ett steg åt sidan. Därför att kraften återgår dit varifrån den en gång kom. Du har upptagits i evighetens sfärer, även om din kropp fortfarande vandrar på Jorden. Detta är magi. Detta är kärlek i sin renaste form. Detta är kontemplation. Detta är sann erkänsla. Det är erkänsla som du ger dig själv, därför att den enda erkänsla som finns, är den som ligger i djupet av ditt hjärta och förväntar sig att du ska uppmärksamma den. Det gör du när du förstår att du är trädgårdsmästaren. Den erkänsla jag talar om är kraften i hjärtat. Det är solen som får din blomma att slå ut. Den kungliga erkänslan är flödet från din inre sol som låter din gyllene krona synas på ditt huvud. Den kungliga kronan är ett tecken på att den inre erkänslan har vaknat.

Du behöver inte förstå allt ännu. Men det finns livskrafter som du är ämnad att kanalisera i ditt liv, så som en trädgårdsmästare odlar vackra blommor. Vänta inte med att skapa dig själv. Skapelseprocessen sker i sju steg, precis så som Gud skapade världen på sju dagar. Det är en ständigt pågående process. Vi har just nu kommit till den tredje dagen. Det är den dag när erkänslan i era hjärtan vaknar och får era inre blommor att äntligen slå ut sina blad. Solen i era hjärtan är den kärlekskraft som får murar att falla. Den gudomliga vinden (helig ande) hjälper till att blåsa upp porten in till era hjärtan – Guds rike på jorden. Denna port sitter i halsen och när den öppnas kan elden som flammar upp, bränna till rejält. Det är inte farligt. Det är bara ett tecken på att du börjar leva. Det är ett tecken på att vi har nått fram till dig, och att du är redo att födas på nytt, till den du är ämnad att vara.


 

Lyft slöjan från dina ögon och erkänn dig själv som en kung eller drottning. Möt dig själv sittandes på tronen. Dikt blir verklighet. Utom alla tvivel är du på väg att låsa upp dörren till himmelriket i ditt hjärta, där du är kung. Mötet med dig själv, är det vackraste möte man kan göra. Inom dig finns alla förutsättningar. Du är trädgårdsmästaren, du är blomman och skapelsen. När vi kommer in i bilden då är ”längtandet” din status. Din längtan är vår kallelse. Ditt längtande talar om för oss att det är dags att skicka gudomlig näring. Det är meningslöst att skicka gudomlig näring, där inga blommor finns. Det är en process som har en mycket given ordning, och den kan ingen rubba. Ditt arbete kommer först, sen kommer vårt. Därefter överlämnar vi allt åt livet och åt ”viljan att vara”. Det eviga växandet är den råkraft som kompenserar oss för vårt arbete. Du och vi är levande skapare på var sin sida av skapelsen. Du i den fysiska, och vi i den icke fysiska världen.

Ha förtröstan, att allt har sin tid. Det går inte att forcera växandet. Varje frö har sin inbyggda potential till växande. Men med god näring utnyttjar man fröets hela potential.


 
 
Tack för att du lever och skapar liv. Tack för att du lyssnar till den eviga ”viljan att vara”. Tyd själens tecken som talar till dig, och dröj inte med att plantera ditt frö i Moder Jord, vattna med Moder Vatten, låta Fader Vind och Fader Sol locka ditt frö att växa upp ur jorden. Du är skapelsen och skaparen. Du är allt som är.

Hela skapelseberättelsen får du ingående i Evigheternas bok (se i marginalen)

 

Hälsningar ifrån Keruber och Änglar i kärlekens, erkänslans och viljans tjänst.