Tidens ände!?

Återblickar på den tid som varit går nu till ända. Människans liv är väntat. Förstår ni att känslan av att lämna något bakom sig äntligen är på riktigt. Nu lämnar människan en tid som inneburit mycket lidande och tvivel. Nu lämnar människan irrelevansen och tar klivet in i det verkligt relevanta varandet. Lidandet som lägger sig runt era hjärtan när ni tänker på dåtiden är det ni brukar kalla nostalgi. Människans känsla av nostalgi är ofta förknippad med lidande eftersom det handlar om en tid som har flytt och aldrig kommer tillbaka. Vi vivvvvvvvvvvv Känner du igen vågen eller kurvan som dessa v skapar? Det är livets våg och den kurvan är väldigt, väldigt sällsam i sin natur eftersom kurvor visar på att vattnet slår mot stranden. Kurvan visar på att varje våg är tecken på att tiden går.

Utan kurvor vore livet inte till. Vi vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv vet att dessa kurvor talar om att era fysiska kroppar vibrerar och är till. Men vi vet också att dessa kurvor är till i den tidlösa världen. Människans kurva är ett stormande hav med höga vågor medan våra kurvor är en stilla ocean med små krusningar på ytan. Människans kurvor är vågade utmaningar. Tidens begrepp är det tidlösas största utmaning att greppa. Det är oss en stor glädje att försöka förklara hur vi upplever er tid utifrån vår tidlösa horisont. Nu vankas det nya tider för er men det är väldigt viktigt att ni förstår den tid som varit för att ni ska uppleva den nya tiden och kunna läka såren efter nostalgikänslorna från tider som har flytt. Det är ett stort skifte på väg och detta skifte har med tiden att göra. Vi tar oss an den stora uppgiften att försöka förklara detta.

 

 

Hur vi ser på den tid som människan levat i förefaller vara kodad i ett språk som kan vara svårt att förstå. Hålet som nu har upprättats mellan jorden och plejaderna kan underlätta denna avkodning och lätta på slöjan till evighetens förståelse av tiden. Detta budskap går ut på att förklara hur vi ser på tiden. Det är ombytta roller så att säga. Du har i alla tidigare budskap fått information som har med evigheten och tidlösheten i det inre och yttre att göra. Frid vill vi ha när vi möts i den nya tiden. Människans upplevelse av tid är svår för oss att förstå. Återblicken som vi gör här tillsammans med er är sant förknippad med skapandet av kluster. Mycket av det ni gör i livet vägs på skålar, för och emot. Mycket av det ni lär i skolan läggs i olika kluster så som bina lägger honung i en vaxkaka. Tänkandet som ni har delas in i liknande fack. Människans alla göranden kategoriseras och katalogiseras.

Ur vår synvinkel verkar det som om ni lider innerligt djupt av att först ta reda på hur man bygger en vaxkaka med ett klustermönster. Sen måste ni lära er hur man bygger upp väggar kring varje liten klusterbit. Sen måste ni lära er att fylla varje kluster med innehåll. Detta är ert liv och när det ena klustret är fullt då går ni vidare till nästa. Det är från mitten och fram till slutet av vaxkakan som ni börjar tänka på de där första hålen ni fyllde och den ljuva känsla det gav er. Många hål har ni fyllt under ert liv och varje litet hål har bringat er en viss känsla. För oss är det svårt att förstå hur ni kan dela upp ert liv på det viset. För oss är det svårt att förstå hur ni kan kategorisera och delar upp ert liv så här utan att se bortom dessa hål som måste fyllas.

Ur vår synvinkel är vaxkakan EN enda kaka. Vaxkakan är hela ert liv och vi kan inte förstå varför ni envisas med ert lidande uppdrag. Det lidande uppdraget ni håller på med går ut på att ni har en vaxkaka som på sin yta har en viss form med ett visst antal klusteranlag. På dessa anlag bygger ni ert liv. Tills nu har ni envisats med att bygga dessa kluster ett och ett och fylla dem med innehåll. När ni har byggt ett kluster upp till en viss höjd går ni vidare till nästa. Men ack vad ni bedrar er. Det mänskliga tidsbegreppet har tvingat er till detta förfarande. Ur både vår synvinkel och er synvinkel ser man det ödesmättade med detta system. För när alla kluster är slut då är livet slut, det fysiska livet alltså.

 

 

Människorna tänker på de vackra kluster ni fyllde i början av ert liv. Dessa tankar skapar mycket lidande. Förstå nu en sak mina kära systrar och bröder på jorden. Människans byggande av kluster kommer att ändra karaktär dramatiskt. Det stora skiftet går ut på att ni lämnar ert då- och sentänkande bakom er och börjar aktivera idén om att allt liv pågår här och nu. Det betyder att livet inte byggs på bredden utan på höjden. De kluster ni förfogar över i detta liv byggs alla på en gång, samtidigt. Ni börjar nerifrån från själva plattan där klusteranlagen finns och börjar bygga er uppåt. Ni bygger strukturen och formen först så att alla kluster står klara. Sen börjar ni fylla alla hål samtidigt med innehåll.

Det fiffiga med detta system är att det inte finns någon övre gräns för hur högt ni kan bygga. Dock finns en gräns på sidorna. Den kaka ni är tilldelade i detta liv har ett visst antal kluster och de kan inte överskridas. Men på höjden finns ingen begränsning. Så när ni lever ert liv då gör ni det i hela åldersspannet, hela tiden. Människans alla åldrar fylls på samtidigt. Du är både ett år och hundra år på en och samma gång. Ni börjar härmed aktivera alla era åldrar på en och samma gång. Inser ni betydelsen av detta sätt att tänka och leva. Utom alla tvivel är det alltid så här det varit, men ni är och har varit omedvetna om det fram tills nu. Skolorna ni går i lär er dessutom att tänka som om ni byggde ETT kluster i taget. Men ack så fel ni har. Människorna bygger ALLA sina kluster samtidigt. De är förenade med varandra.

Det betyder att när du fyller innehåll i ett av hålen så sprider det ut sig till alla hål. Du kan inte fylla ditt liv med innehåll i nuet utan att samtidigt fylla det med innehåll i dåtiden och i framtiden. Du har många gånger hört att tiden är en illusion och det är precis vad vi försöker förklara här. Människans kaka är dessutom ett enda kluster på Den Enda Själens kaka. Evighetens kaka rymmer alla människors kakor. Därför använder ni ibland talesättet ”Min del av kakan”! Din del av kakan är hela ditt liv. Du kan skapa den delen hur hög som helst. Det är som att bygga ett Babels torn. Din del av kakan har ingen begränsning på höjden. Sen vill vi tala om för er att det här med ålder inte betyder att det första klustret längst till vänster är ert första levnadsår och det längst till höger är ert sista.

Denna illusion är nog den största. Du bygger nerifrån och upp. Det första levnadsåret är längst ner sen fyller du på med nektar och det flyter ut i hela kakan på botten. Det fiffiga med denna kaka är att det finns ett visst antal hål från börjar och detta antal består. Men ju mer du fyller de med innehåll så vidgas de så att tornet inte faller när det blir för högt. Ditt växande är evigt i både det fysiska och det icke fysiska. Förstå att den grund du bygger på alltid fylls på med ett jämnt lager av nektar. Du skulle falla omkull om en sida fylls först och den andra sen. Det blir obalans. Du kan se detta byggande som en trädstam som växer upp. Den växer på höjden men också på bredden. Klusteranlagen är alltid de samma men de vidgas och skjuter i höjden precis som ett träd. Detta är livets träd. Du är livets träd som fylls med gudomlig nektar.

Med denna förståelse försvinner också nostalgitänkandet och det lidande som uppstår i samband med det. Förstår du att du lever alla dina åldrar samtidigt så finns inget att sakna och längta tillbaka till. När lidandet och ångesten över detta försvinner då försvinner det största incitamentet till allt lidande i er värld. Människornas gamla tänkande om en utmätt tid, om en utmätt tillgång på näring och om ett utmätt utrymme har skapat allt ert lidande och krigande. Det innehåll som ni fyller ert liv med är oändligt. Den näring ni behöver är också oändlig och ännu oanad. Det utrymme ni förfogar över kan också utvidgas i all oändlighet. Den näring ni lever på nu är vilseledande. Människornas livskraft ska inom en snar framtid komma från en evig källa och inte från en ändlig. Medvetandet om hur ni bygger era liv och om livets beskaffenhet ska låta ett lugn sänka sig över världen.

 

 

Det vi tydligt ser från vår horisont är att DÅ, SEN och NU är ett och samma varande. Det finns ingen åtskillnad på dessa tillstånd. Det är ett och samma tillstånd. Huset byggs på EN grund. Denna grund är tidens hela omfång och potential. Därmed upphör tiden att vara det den en gång var för er människor. Tiden blir plötsligt något helt annat. Tiden blir som ett enda stort hav av kunskap, kraft, liv, känslor, toner, ord, flöde, vibration, nektar och utrymme. Förstå att du är denna ocean i ditt eviga varande. Det vackra tidliga byggandet sker på din vaxkaka som ligger och guppar på denna oändliga ocean. Ditt eviga väsen är en stilla ocean som tvättar din lidande själs ensamhetssår. Ibland i stormigt väder skvätter vatten upp över relingen och du får smak på det eviga livets lindrande och förenande verkan.

 

 

Tron att varje kluster står var och en för sig, ensam i sin tid, skapar mycket lidande. Men du ska veta att klyftorna mellan varje tid och varje individ är en illusion. De finns inte. Föreningens tid är här och ingen människa ska känna sig ensam mer. De många kakorna som flyter vind för våg på den oändliga oceanen ska finna varandra och tillsammans söka en trygg hamn. Huset ska bli stort med en näst intill evig plattform att utgå ifrån. Detta fundament är grunden till det gemensamma bygge som vi gör tillsammans. Detta fundament skapar en tillräckligt stark förankring på er Moder Jord för att uppgradering och uppkoppling till oss ska kunna ske och det sker NU. För ni alla börjar söka er till varandra och den trygga hamnen som ska bli ert ankare i stormiga väder. Följ hjärtats inre röst och verka för förening. Möt ert inre ljus och låt det lysa utåt. Förstå att vi ser detta ljus och kommer till undsättning. Förstå att VI är er återkomst till tillblivelsens ämne i begynnelsen och därmed till lidandets absoluta upphörande.

 

 

 

Denna förening mellan er och oss är det vinnande konceptet och alltings återkomst till ett uppståndet och ursprungligt varande. Detta varande möjliggör för sanningens ljus att lysa genom hela kosmos. Motpolernas förening är av yttersta och högsta betydelse. Förvirringens tid är över och enandets tid är här. Månens kraft på er räcker inte längre till för att hålla er kvar i ett kluster i taget. När det viktiga förenandet skett på allvar övergår hon, som är er måne, till att bli åre! Du behöver erkänna för dig själv att alla dessa förändringar påverkar er planet och himlakropparna. Då och sen får annan betydelse. Ett månvarv får en annan betydelse och kategoriseringen av ert liv blir helt annorlunda. Följ flödet med tillförsikt och kärlek. Evigheten är inte farlig. Människor kanske kommer att lida av att lämna ett gammalt paradigm bakom sig. Men se tiden an. Frukta ej och lev som om du är det enda som är. Du är ALLT som är. Föreningens tid innebär att allt levande förenas och blir ETT. Du är allt som är!

Huset är grundat som ni ska bygga ert nya liv på. Ha hopp och tro! Tro, hopp och kärlek är detta hus byggt av. Frukta ej ty allt är gott, mycket gott!

 

 

Ärkeänglar och livsmälanden från evigheten, via Plejaderna