lördag 16 oktober 2010

Ut ur vetenskapens kruka


Det andliga ögat

Det är dags att vandra ut ur vetenskapens kruka. När vi gör det vet vi att det vi visste innan bara var sanningen om insidan på krukan. När vi vandrar ut ur den vet vi. När vi ser vad som finns utanför vet vi och känslan av att vara inne i krukan kan aldrig komma tillbaka. Även om vi går tillbaka så vet vi ju vad som finns utanför. När vi var innanför visste vi inte vad som fanns utanför, om vi ens visste att det fanns ett utanför över huvud taget. När vi väl börjar förnimma att det finns ett utanför då börjar vi också att längta efter att se detta utanför med egna ögon. När utvandrandet börjat, verkar upptäckterna konstiga och framöver visar det sig att vad du egentligen har upptäckt fanns redan där på insidan. När du upptäcker att vad du längtar efter visar sig ligga närmare än du tror fortsätter vandrandet ut ur vetenskapens kruka i sittande ställning. När du slutar vandra och sätter dig till ro, det är då du kan börja vandra på riktigt.

Sätt dig ner och börja din vandring. Vad du tror att vandringen handlar om visar sig vara att värma upp skapelsens kommunikationsorgan, de andliga ögonen, de andliga dörrarna eller de andliga borden. De andliga förnimmelserna serveras på dessa bord. När du kommunicerar med evigheten skapas kontakten först och främst via insikter och utsikter i dessa ögon. Nyckeln du behöver för att öppna eller väcka dessa ögon så att kommunikationen kan ske, finns i hjärnan. När tvivlet kommer över oss verkar våra ögon inte. När tilliten lever, lever också ögonen och kommunikationen med evigheten kodar om vårt medvetande. Alltså måste vi med vår hjärna styra vår vilja att öppna upp, väcka de andliga ögonen på vår kropp. När vi med vår intention kontrollerar dessa portar kan vi bestämma det mest avgörande tillståndet - Att leva! När vi öppnar porten till himmelriket verkar evigheten i oss och känslan av att leva visar sig med besked. För frigörelsen sitter i kommunikationens centrum som är halsen. Den mänskliga kommunikationen sker via halsen och den andliga kommunikationen sker i halsen men också i de övriga andliga ögonen på kroppen. På dessa ögon eller bord serveras den gudomliga livsenergin. När viljan att vandra ut ur vetensksapens kruka infinner sig längtar vi efter att se vad som finns utanför krukan. När vi sätter oss ner och kommunicerar med verkligheten utanför krukan känner vi frustrationen lätta. Hemligheten med krukan är att det är vi som ÄR krukan. När vi vandrar ut ur den vandrar vi ut ur oss själva. Vi öppnar ögonen och sker medvetet med evigheten. Den andliga kommunikationen sker med oss. När skeendet sker verkar kommunikationen som den ska.

Att kommunicera är att älska. Att visa krukmakaren att nu är jag redo att klara mig själv, är att leva. Att kunna vara i krukan, i sig själv, samtidigt som man åberopar evigheten skapar frigörelse. Tvättäkta frigörelse. Vid halsens port kommer vandraren ut och känslorna som kändes instängda blir frigjorda. När tvättäkta frigörelse verkar, föds vi på nytt. När vi föds på nytt erkänner vi att vi skapar vad vi tror på. När vi skapar vad vi tror på känner vi inom oss att flickan eller pojken som föddes kommer att växa upp till min avbild. Du är Gud och det nyfödda barnet är din avbild. Nu har du chansen att visa vem du vill bli. När du kämpar emot viljan upplever du enstaka lyckliga stunder men mestadels upplever du konflikt. När du välkomnar viljan kommer du uppleva lycka och frihet. Följ evighetens vilja där under handen strax under bröstet för frågan är inte vem det är som vill utan vad egentligen viljan är. Viljan är vacker, viljan är vis, viljan är källan, viljan är evig,viljan är välkomnandet och viljan är du. När du välkomnar evigheten ser du sanningen om dig själv. När du välkomnar evigheten vet du att vem du vill vara tvivlar inte viljan på. När du känner med hela hjärtat kärlekens kraft födas förstår du vem du är. När du vet vem du är vet också barnet till vems avbild det ska växa upp. När du vet vem du är vet också viljan i solar plexus tillståndet som det ska skapa. När du vet vem du är vet viljan också metoden för att återskapa dig om och om igen. När du inte vet vem du är, eller när du tror att du är någon annan än du egentligen är då tror också den eviga viljan att du är något annat än du är och då återskapas detta andra om och om igen.

Förstår du vikten av att veta med hela hjärtat vem du är? När du vet vem du är vet viljan det också. När du inte vet vet inte viljan heller. När inte viljan vet heller verkar viljan så som felidentifikationen talar om för den. Nu är det dags att ta reda på vem du är. När du vet det verkar skeendet värdigt och ärligt. När du vet vem du är vågar nåden skipa rättvisa. Den du är vid evighetens strand lovar och svär på att källan vid dina fötter känns konstruktiv och källan vid ditt huvud talar esoteriskt. När värmen från moder jord och det eviga medvetandet förenas vilar vetskapen skönt i sin kruka. Mästaren är DU!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar